Ja, vi vet inte. Landsbygdens många intressenter (utanför jordbrukarkretsen) har ingen talan när en av våra viktigaste tillgångar, det svenska landskapet, genomgår stora förändringar. Dessa har sin bakgrund i förändringar i jordbruksstöd, ökad internationell konkurrens och en hittills oreflekterad konsumtion av värdefulla landskap för tätortsbefolkningens behov. Samtidigt finns det i vårt land
Skogssektorn, framförallt skogsbruk och trävaruindustri, har betydelse för den ekonomiska tillväxten i fjällkommunerna. Ökad aktivitet i skogssektorn får en positiv effekt på den ekonomiska tillväxten lokalt. Det framgår av en forskningsrapport från institutionen för skogsekonomi, SLU i Umeå. Fil dr Tommy Lundgren har studerat den ekonomiska tillväxten i fjällregionen under 16 år fram till och
Låga priser på rapsfrö och vete kan göra det lockande att förädla dessa råvaror till motorbränsle. Nu har Sven Bernesson från SLU undersökt vad sådan produktion betyder ekonomiskt och miljömässigt. Hans avhandling visar att det kan vara lönsamt för lantbrukare att tillverka bränsle av raps i gemensamma mellanskaliga anläggningar. Småskaliga anläggningar blir däremot oftast olönsamma. Ur miljösynpu
Stordriften i dagens djuruppfödning ställs ofta i kontrast mot förhållandena i äldre tider. Debattörer som Marit Paulsen och Astrid Lindgren har hävdat att man i det gamla bondesamhället månade om sina husdjur. I anglosaxisk forskning menar man däremot att djuren behandlades grymt och att vänlighet mot djur var något som uppfanns av den stadslevande borgerligheten. Denna bild nyanseras nu av Nikla
Åsa Strand, SLU i Umeå, är en av de 18 yngre forskare som Stiftelsen för Strategiskt Forskning tilldelat ett stort individuellt anslag. Gruppen kommer också att delta i ett skräddarsytt program för ledarskapsutveckling. Anslagssumman uppgår till sex miljoner kronor för fyra års forskning, med möjlighet till fortsatt finansiering i ytterligare två år efter utvärdering, d v s totalt nio miljoner
De skador som snytbaggen orsakar vid föryngring av kalhyggen med barrplantor kan minska om man använder en kombination av åtgärder. Skadenivåerna kan sänkas kraftigt utan att man behöver använda insektsgifter. Det framgår av en doktorsavhandling vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp. Skador orsakade av snytbagge är ett allvarligt problem vid skogsföryngring. Problemet är
Låga priser på rapsfrö och vete kan göra det lockande att förädla dessa råvaror till motorbränsle. Nu har Sven Bernesson från SLU undersökt vad sådan produktion betyder ekonomiskt och miljömässigt. Hans avhandling visar att det kan vara lönsamt för lantbrukare att tillverka bränsle av raps i gemensamma mellanskaliga anläggningar. Småskaliga anläggningar blir däremot oftast olönsamma. Ur miljösynpu
Fem av landets största rödingproducenter har tecknat ett tioårigt avtal om rätten att få tillgång till genetiska framsteg från rödingforskningen vid institutionen för vattenbruk, SLU i Umeå. Avtalet ger Svenska odlingsföretag tillgång till ett överlägset odlingsmaterial och en konkurrensfördel gentemot utländska producenter av röding. Vi ser också avtalet som ett kvitto på att vårt mycket lå
För första gången har nu en universitetsinstitution vid SLU blivit miljöcertifierad. Det är skoglig resurshushållning och geomatik i Umeå som idag har miljöcertifierat sig enligt ISO 14001. Institutionen är landets största leverantör av skogliga data och landskapsdata (Riksskogstaxeringen och NILS). Institutionen svarar också för en betydande del av utbildningen av landets blivande skogschefer
En ny metod för att fatta väl underbyggda beslut om skogsgallring och slutavverkning vid osäker prissättning presenteras i en doktorsavhandling vid SLU i Umeå. Metoden kan användas för få bästa möjliga ekonomi vid avverkning i tall- och barrblandskog. Fadian Lu väger i sina ekonomiska beräkningar in osäkerheten gällande prisutvecklingen och risken för framtida älgskador. Det är fredagen den
Nu minskar kväveutlakningen från jordbruksmark, visar mätresultat från små jordbruksbäckar, och enligt modellberäkningar kan utlakningen minskas ytterligare genom justeringar i odlingen. Detta visar Katarina Kyllmar i en avhandling från SLU. Hon har bland annat vidareutvecklat en modellbaserad metod som beskriver sambanden mellan odling och utlakning av kväve. Metoden gör det lättare att avgöra va
Allergier och astma tycks bli allt vanligare i västvärlden. Båda dessa sjukdomstyper beror på att vi drabbas av kroppens eget immunförsvar, framför allt via en typ av celler som kallas mastceller. När dessa celler retas av ett ämne vi är allergiska mot frigörs en rad inflammatoriska ämnen. Ett sådant ämne är tryptas, och nu är kunskaperna om detta ämne så stora att vi kan börja hoppas på behandlin