Den svåra stormen i början av det nya året orsakade de värsta skadorna på skog på 100 år. Skogsstyrelsen beräknar att ca 75 miljoner kubikmeter skog föll i Götaland, vilket är 20-30 gånger mer än den genomsnittliga, årliga vindfällningen under 1970-, 1980- och 1990-talen. Det här innebär att nästan en tiondel av den stående volymen skog i Götaland föll för stormen, och ännu mer i det mest drabb
Sågverkens kvalitetsklassning av sågtimmer, som idag sker manuellt, skulle kunna automatiseras. Det visar en doktorsavhandling vid institutionen för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala. En metod är att använda laserteknik och kameror, en teknik som redan installerats vid många sågverk för att mäta stockens dimension. En annan metod är att utnyttja ljudvågors spridning i stocken. Kva
Stormfällningen ger ökad risk för att olika skadeinsekter ska angripa de fällda träden och ge skador på stående skog. Granbarkborre på gran och märgborre på tall är två ekonomiskt viktiga skadedjur. Stora mängder vindfällen och obarkat virke förblir troligen liggande i skogen och efter bilvägar under sommaren 2005 och kan då angripas av insekter och blånadssvampar. Man kan räkna med en uppför
Stormen i södra Sverige har orsakat skador på skogen i en omfattning som kanske aldrig tidigare skådats. Många frågar sig nu om det finns möjligheter att förebygga vindskador och vilka skador på den stående skogen som kan bli följden. Några svar finns vid SLU, hos forskare vid forskningsprogrammet SUFOR och vid institutionen för entomologi. Stormskador går att förebygga Kristina Blennow, do
Ja, vi vet inte. Landsbygdens många intressenter (utanför jordbrukarkretsen) har ingen talan när en av våra viktigaste tillgångar, det svenska landskapet, genomgår stora förändringar. Dessa har sin bakgrund i förändringar i jordbruksstöd, ökad internationell konkurrens och en hittills oreflekterad konsumtion av värdefulla landskap för tätortsbefolkningens behov. Samtidigt finns det i vårt land
Skogssektorn, framförallt skogsbruk och trävaruindustri, har betydelse för den ekonomiska tillväxten i fjällkommunerna. Ökad aktivitet i skogssektorn får en positiv effekt på den ekonomiska tillväxten lokalt. Det framgår av en forskningsrapport från institutionen för skogsekonomi, SLU i Umeå. Fil dr Tommy Lundgren har studerat den ekonomiska tillväxten i fjällregionen under 16 år fram till och
Låga priser på rapsfrö och vete kan göra det lockande att förädla dessa råvaror till motorbränsle. Nu har Sven Bernesson från SLU undersökt vad sådan produktion betyder ekonomiskt och miljömässigt. Hans avhandling visar att det kan vara lönsamt för lantbrukare att tillverka bränsle av raps i gemensamma mellanskaliga anläggningar. Småskaliga anläggningar blir däremot oftast olönsamma. Ur miljösynpu
Stordriften i dagens djuruppfödning ställs ofta i kontrast mot förhållandena i äldre tider. Debattörer som Marit Paulsen och Astrid Lindgren har hävdat att man i det gamla bondesamhället månade om sina husdjur. I anglosaxisk forskning menar man däremot att djuren behandlades grymt och att vänlighet mot djur var något som uppfanns av den stadslevande borgerligheten. Denna bild nyanseras nu av Nikla
Åsa Strand, SLU i Umeå, är en av de 18 yngre forskare som Stiftelsen för Strategiskt Forskning tilldelat ett stort individuellt anslag. Gruppen kommer också att delta i ett skräddarsytt program för ledarskapsutveckling. Anslagssumman uppgår till sex miljoner kronor för fyra års forskning, med möjlighet till fortsatt finansiering i ytterligare två år efter utvärdering, d v s totalt nio miljoner
De skador som snytbaggen orsakar vid föryngring av kalhyggen med barrplantor kan minska om man använder en kombination av åtgärder. Skadenivåerna kan sänkas kraftigt utan att man behöver använda insektsgifter. Det framgår av en doktorsavhandling vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp. Skador orsakade av snytbagge är ett allvarligt problem vid skogsföryngring. Problemet är
Låga priser på rapsfrö och vete kan göra det lockande att förädla dessa råvaror till motorbränsle. Nu har Sven Bernesson från SLU undersökt vad sådan produktion betyder ekonomiskt och miljömässigt. Hans avhandling visar att det kan vara lönsamt för lantbrukare att tillverka bränsle av raps i gemensamma mellanskaliga anläggningar. Småskaliga anläggningar blir däremot oftast olönsamma. Ur miljösynpu
Fem av landets största rödingproducenter har tecknat ett tioårigt avtal om rätten att få tillgång till genetiska framsteg från rödingforskningen vid institutionen för vattenbruk, SLU i Umeå. Avtalet ger Svenska odlingsföretag tillgång till ett överlägset odlingsmaterial och en konkurrensfördel gentemot utländska producenter av röding. Vi ser också avtalet som ett kvitto på att vårt mycket lå