Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Insektsforskare på hugget efter stormen Gudrun

    Stormen som under en januarinatt fällde enorma mängder skog i Sydsverige har engagerat insektsforskare vid SLU i Uppsala. Skadeinsekter kan gå hårt åt obarkat virke i skogen i sommar, och kommande år finns risk för stora angrepp även på levande träd och på nyplanteringar. Forskarna har följt insektsangreppens utveckling ända sedan starten och kan därmed ge det praktiska skogsbruket ett underlag fö

  • Våtmarksinventering på nätet

    Uppgifter om närmare 35 000 svenska våtmarker blir idag fritt tillgängliga på webben. Databasen har utvecklats vid SLU Miljödata på uppdrag av Naturvårdsverket. Man kan där bland annat sålla fram vilka våtmarker som bedöms ha höga naturvärden och se vilka arter som registrerats. Databasen väntas bli ett värdefullt verktyg för myndigheternas arbete med miljömålet ”Myllrande våtmarker” och för a

  • Nya hedersdoktorer vid SLU

    SLU:s fyra fakulteter har nu utsett sina hedersdoktorer för 2005. Dessa kommer att promoveras vid en högtid i Uppsala den 8 oktober i år. Den 7 oktober kommer hedersdoktorsföreläsningarna att gå av stapeln. Mer information om detta kommer senare. Nedan beskrivs varje hedersdoktor kort. Länkarna går till mer information om deras forskargärning och till personer vid SLU som kan lämna mer uppgift

  • Konferens om ekologisk trädgårds- och jordbruksproduktion

    "Organic farming for a new millenium - status and future challenges" är namnet på konferensen som startar onsdagen den 15 juni, kl 13.00, i Aulan, Alnarpsgården, vid SLU i Alnarp. Konferensen inleds med bl a generalsekreteraren för Naturskyddsföreningen, Svante Axelsson som talar om "Sverige i en grön ekonomi" och professor Angelika Meier-Ploeger, från Kassels Universitet, Tyskland, som gör en

  • Komplexa ekosystem överraskar, enligt Nature-artikel från SLU i Umeå

    Sven-Olov Bylund Sven-Olov.Bylund@adm.slu.se Tel: 090-786 82 29 Sambanden mellan biologisk mångfald och ekosystemfunktion är långt mer komplexa än forskarna hittills trott. Artförluster är ibland negativa för ekosystemens funktion, men ibland inte. Det visar en ny studie vid SLU i Umeå, som publiceras i nya numret av den prestigefyllda tidskriften Nature. Studien bygger på experiment ut

  • Kvinnors organisering möter motstånd

    När kvinnor organiserar sig på landsbygden i Sverige och i Indien kan det väcka motstånd hos allmänna byföreningar. Det gäller sättet att organisera sig på - inte det kvinnorna försöker göra. I Seema Arora-Jonssons avhandling vid SLU framkommer också att utrymmet för kvinnor att organisera sig i kvinnogrupper eller kvinnliga nätverk i byarna verkade vara större i Indien än i Sverige. Kvinnors

  • Blodflödet viktig faktor hos sövd häst

    Sövda hästar riskerar att få bestående muskelskador efter operation. Sambandet mellan blodtryck och blodflöde är viktigt visar ny avhandling från SLU. Att söva djur innebär alltid risker. Men att söva en häst är avsevärt mer riskfyllt än att söva ett mindre djur. En frisk häst löper minst tio gånger högre risk att avlida i samband med narkos jämfört med en hund eller katt, vilket innebär knapp

  • Alnarps slott kvar i SLU:s verksamhet

    Vid fakultetsnämndens möte vid SLU i Alnarp den 1 juni beslutades att det bland annat är Slottet som ska nyttjas i den fortsatta verksamheten. Detta innebär att det omgående kommer att börja planeras för renovering och ombyggnad av Slottet och redan till årsskiftet får nuvarande hyresgäster flytta ut. Renoveringen kommer att ta cirka ett och ett halvt år. Frågan har under en längre tid utr

  • Järvsymposium i Jokkmokk

    Järv förekommer på hela det norra halvklotet, men kunskapen om detta stora rovdjurs biologi och bevarande är bristfällig. Därför anordnar nu rovdjursforskare historiens första internationella järvsymposium i Jokkmokk. SLU:s institution för naturvårdsbiologi är med och arrangerar. Den 13–15 juni anordnas för första gången ett internationellt symposium om järv med deltagare från 12 länder. Sym

  • Barktäkter och inristningar – träd vittnar om hur skogen användes förr

    Mycket gamla träd bär spår av tidigare generationers nyttjande av skogen. Träd hade förr många funktioner, vid sidan av att användas som timmer och som ved. Trädens bark kom till direkt användning, och inhuggna meddelanden lämnade spår som fram till för ett sekel sedan var påtagliga i skogslandskapet. Spåren vittnar idag om ett lokalt nyttjande, före det kommersiella skogsbrukets intåg. Det fr

  • Olika skötselalternativ för heterogena ungskogar

    Olika skötselalternativ finns för heterogena ungskogar av tall, gran och björk. Valet påverkar både den framtida beståndsutvecklingen och ekonomin. I en doktorsavhandling från SLU i Alnarp diskuteras och utvärderas olika skötselalternativ. Denna typ av ungskogar kännetecknas av en varierande trädslagsblandning, träd av olika höjd och gruppställdhet i varierande omfattning. Andelen heterogena u

  • Parklindar från 1600- och 1700-talen finns i dagens parker

    Svenska parker och trädgårdar anlagda under 1600- och 1700-talen innehåller ett mycket stort antal lindträd. De återfinns oftast i alléer anlagda efter tidens stilideal ­ barocken. Genom att linden är ett långlivat och tåligt träd finns många tusen lindträd kvar från denna tid. I en avhandling som läggs fram av forskningsledare Rune Bengtsson har lindarnas botaniska tillhörighet, hur de föröka

Visa mer