CGIAR är världens största offentligt finansierade och samordnade organisation med uppgift att genom forskning och utbildning ge och samverka med u-länderna för att höja livsmedelsproduktionen och bygga nationell kapacitet att hantera en uthållig livsmedelsförsörjning och ett hållbart naturresursutnyttjande. Hur kan vi öka ett svenskt deltagande och hur kan vi samverka mer i CGIAR? Frågan dis
Storskalig kompostering av källsorterat avfall har blivit allt vanligare under senare år. På många platser har anläggningarna dessvärre fungerat dåligt, med luktproblem som följd. Nu kommer en avhandling från SLU som visar att komposteringen går betydligt snabbare om man tillför mer luft i början av processen. Om matavfall blandas in i ordentliga mängder färdig kompost minskar risken för att det l
Vid FN-mötet i Johannesburg 2000 fattades beslut om milleniummål. Ett av de mest fokuserade handlar om att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Men vad händer nu inom t ex jordbruket? Hur tar vi oss an livsmedelssäkerhet och fattigdomsbekämpning? Frågorna är centrala för CGIAR, världens största offentligt finansierade och samordnade organisation med uppgift att genom forskning och ut
Barns utomhusmiljö ska vara en utmaning som väcker lust och nyfikenhet. Barn utvecklas, bearbetar och lär sig saker genom lek. Därför är leken livsviktig. Från och med år 2006 får Movium* det nationella samordningsansvaret för kunskapsutveckling och kunskapsspridning som rör barns och ungas utemiljöer. Regeringen satsar därför 1 miljon kronor per år på att finansiera detta samordningsansvar.
En så omfattande stadsplanering som i det svenska stormaktsväldet fanns ingen annanstans i det dåtida Europa. För att hitta något motsvarande får man gå till de europeiska kolonierna i Sydamerika och Fjärran Östern. Fortfarande sätter det som gjordes då sin prägel på de flesta av Sveriges och Finlands äldre städer. Om detta kan man läsa i en doktorsavhandling från SLU av Nils Ahlberg. Sverige
Campylobacter är en bakterie som är vanlig hos slaktkycklingar och som orsakar svåra matförgiftningar hos människa. I en doktorsavhandling från SLU visar Helena Höök att det är vissa genotyper av bakterien som orsakar de flesta sjukdomsfallen under sommar och tidig höst. Om man kunde knyta dessa sjukdomsfall till någon speciell smittkälla under denna period skulle de förebyggande åtgärderna kunna
Foderbaljväxter som klöver och lusern kan fixera kväve från luften med hjälp av kvävefixerande bakterier. Nu visar en avhandling från SLU att dessa växter är nästan helt självförsörjande på kväve när de samodlas med gräs. Om vallarna gödslas med kväve är det gräset som tar hand om merparten av gödselkvävet. Baljväxter kan leva i symbios med speciella markbakterier som kan omvandla luftens kväv
När olika intressegrupper ska samverka för att lösa gemensamma problem kan det vara svårt för aktörerna att frigöra sig från traditionella sätt att arbeta. Detta visar Lotten Westberg från SLU i en avhandling med exempel från livsmedelssektorn. Många medverkande saknade också tillit till aktörer med andra perspektiv. Detta begränsade både deras egna och andra aktörers möjligheter att lära, och beg
Många förknippar nog mykorrhiza med matsvamp som lever i symbios med trädrötter, men det finns mykorrhiza också i åkermark. I en avhandling från SLU visar Johanna Sjöberg från SLU att mykorrhizasvamp är allmänt förekommande i både åker- och ängsmark, från Skåne till Norrbotten. Undersökningarna visar också att mykorrhiza i viss mån kan skydda korn från angrepp av en utsädesburen svampsjukdom.
När en granskog gallras förändras betingelserna för de träd som lämnas kvar. Nu kommer en doktorasavhandling från SLU som visar hur den framtida skogens sammansättning av klena och grova stammar påverkas av hur hårt man gallrar och om man främst gallrar bort stora eller små träd. Trädens avsmalning påverkas också av gallringen. Den som vill ha rotstockar med liten avsmalning ska till exempel inte
Ungskogsröjning är en åtgärd som ofta blir eftersatt. I en doktorsavhandling från SLU i Umeå utreds varför privata skogsägare inte röjer i den utsträckning som behövs. Alternativa röjningsmetoder, som toppkapning högre upp på stammarna, har också studerats. Ungskogsröjningen skulle bli mer attraktiv för skogsägaren, om ingreppet förenklades och kunde ske till lägre kostnad. Avhandlingen visar
Inom experimentell biologi har under de senaste åren försök att analysera lågmolekylära föreningar, så kallade metaboliter, i olika vävnader rönt stort intresse. Tekniken, som brukar kallas metabolomics, väntas få stor användning både för att få grundläggande förståelse av t ex växters tillväxt och utveckling och för att finna biomarkörer för olika sjukdomar. I ett avhandlingsarbete vid SLU i Umeå