Sveriges största bokprojekt Nationalnyckeln får nu sällskap av ytterligare en Fältnyckel. Förra boken ökade intresset för dagfjärilar – nu är det mångfotingarnas tur att bli föremål för vår nyfikenhet. Den nu utkomna utgåvan tar upp Nordens enkelfotingar och dubbelfotingar. I dagligt tal brukar man kalla dessa för tusenfotingar. Alla har de många, men ingen har tusen ben. Genom en helt ny up
Vid framställning av biogas genom rötning av organiskt avfall får man även en näringsrik rötrest. Denna rötrest är utmärkt som gödsel om den inte innehåller föroreningar. Ett sätt att minska innehållet av fenoler, som hämmar mikroorganismerna i marken, är att röta vid lägre temperatur. Det visar Lotta Levén i en avhandling från SLU. Förbudet mot att deponera organiskt avfall har lett till att a
Den ansedda vetenskapliga tidskriften Environmental Science and Technology har utsett en studie från SLU i Umeå om kvicksilvers bindning till svavelgrupper i naturligt organiskt material (vanligen kallat humus) till den vetenskapligt mest betydelsefulla upptäckten år 2006. Nyheten offentliggörs i dag av American Chemical Society. Arbetet har letts av professor Ulf Skyllberg, institutionen fö
Varför jobbar inte högskolan med uppdragsutbildning? Vad kräver företagen? Finns det något samband mellan utbildning och tillväxt? Representanter från universitet/ högskola, företag, facket samt riksdagen samlas vid SLU i Skara 22 – 23 mars för att diskutera och lyssna till föredrag om goda exempel. Föredragshållare är bland andra Robert Gabrielsson, Koinor AB. Han har stor erfarenhet av sa
Värphönorna ska få utöva sina naturliga beteenden, men i vilket inhysningssystem fungerar det bäst? Miljögifter sprids över hela jorden, men vilka är de och var kommer de ifrån? Hur ska vi minska städernas resurskrav och få dem mer uthålliga? I år installeras femton nya professorer på tre orter. Åtta Uppsala-professorer föreläser på Loftet, SLU Uppsala/Ultuna torsdagen den 29 och fredagen den 3
SLU-PROFESSORER BERÄTTAR ... Värphönorna ska få utöva sina naturliga beteenden, men i vilket inhysningssystem fungerar det bäst? Miljögifter sprids över hela jorden, men vilka är de och var kommer de ifrån? Hur ska vi minska städernas resurskrav och få dem mer uthålliga? ------------------------------- I år installeras femton nya professorer på tre orter. Åtta Uppsala-professorer föreläser p
Överlevnaden för gräsänders bon och ungar är lägre där det är mycket tätt med änder än i andra områden. Det framgår av en doktorsavhandling vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå. Experiment har gjorts i olika landskapstyper och regioner av landet. Kunskap om hur populationstäthet påverkar födelse-, och överlevnadsmönster är grundläggande för förståelsen av arters populationsdyn
Det går att avla för bra tävlingsprestationer hos islandshästar. Det visar forskning som har gjorts av Elsa Albertsdóttir, institutionen för husdjursgenetik vid SLU. I sin licentiatavhandling visar hon att resultat från tävling kan användas som underlag för att välja ut islandshästar till avel och därigenom ytterligare förbättra hästens olika gångarter, exteriör och temperament. De flesta is
Syftet med konferensen är att öka intresset för hållbart naturbruk i Linnés anda och utifrån ett internationellt perspektiv, kopplat till de s k millenniemålen för fattigdomsbekämpning (www.millenniemalen.se) och med utgångspunkt från den globala jättestudien (Millennium Ecosystem Assessment, MA) om det alarmerande tillståndet för de samlade nyttigheter och värden vi får från ekosystemen (www.mawe
GMO-majs, farligt eller inte? Den frågeställningen var en dominerande nyhet tisdagen 13 mars. Varken forskningen eller analysen av GMO-majsen har gjorts vid SLU, men då SLU har forskning kring genteknik, framförs här synpunkter inom ämnet. FORSKNING OM GENTEKNIK VID SLU SLU bedriver oberoende forskning där gentekniken har stort spelrum för såväl grundläggande som tillämpade grödor. Ino
Carin Wrange Carin.Wrange@adm.slu.se Tel: 018-67 26 40 Mobil: 070-247 84 22 Fax: 018-67 35 24 Hästens hoppförmåga ligger i generna Hur väljer man rätt hingst till sitt avelssto? Vilka egenskaper ska man titta på? Inför varje avelssäsong ägnas såväl gamla som nya avelshingstar noggrann granskning av stoägare som vill betäcka sitt sto. Men den hästuppfödare som vill satsa på avel av
Naturbetena hör till våra artrikaste marker. Betesdjuren betar dominanta växtarter och skapar störning med tramp och ger därmed utrymme för arter som är lågvuxna, beteståliga eller inte kan gro i tjock förna. Viktiga är också fläckar som betesdjuren undviker, som rosensnår och komockor, där frösättningen kan vara riklig. Detta visar Aina Pihlgren i en avhandling från SLU. _____________ Naturbet