Ett viktigt första steg har tagits för att möta de klimatförändringar som Sverige står inför. En ny rapport från Centrum för biologisk mångfald (CBM) om klimatets påverkan på biologisk mångfald lyfter fram 40 åtgärder för att anpassa vårt samhälle till förändrat klimat. Det senaste århundradets klimatförändringar har redan haft effekter på växters och djurs reproduktion, växtsäsongens längd, a
Försöksdjur mår bättre och lever ett bättre liv när de får större ytor att röra sig på tillsammans med sina artfränder. Elin Spangenberg har i sin avhandling vid SLU visat att hundar som fick fri tillgång till en uterastgård och råttor som hölls i större grupper i stora burar kunde utöva sina aktiva och sociala beteenden på ett bättre sätt. När djuren är i bättre fysisk och psykisk trim klarar de
Älgstammens storlek styrs till största delen av jakt, och avskjutningsnivån bestäms med hänsyn till såväl älgtäthet och betestillgång som trafiksäkerhet och risk för skogsskador. Johan Månsson från SLU visar nu hur uppskattningar av älgstammars storlek kan bli både billigare och mer tillförlitliga. Avhandlingen handlar om älgens betesvanor och olika inventeringsmetoder. Målet med svensk älgför
Sverige får ett nytt skogsmarksbegrepp och ytterligare drygt 5 miljoner hektar skogsmark. Det blir resultatet om regeringen följer SLU:s förslag att ansluta sig till FAO:s definition av skogsmark. SLU föreslår att Sverige ansluter sig till FAO:s (Food and Agriculture Organization of the United Nations) definition av skogsmark och andra skogsrelaterade ägoslag. Ett byte till FAO:s system skull
Pressmeddelande från ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet: Vacker bok om naturvårdsintressanta skalbaggar Många långhorningar är beroende av gamla och döda träd eftersom deras larver lever i ved och under bark, i vissa fall ända upp till tio år. Den nya Nationalnyckelvolymen Skalbaggar: Långhorningar. Coleoptera: Cerambycidae gör det lätt att inse hur viktigt det är att bevara gam
Sveriges skogar har under senare år varit utsatta för katastrofala stormar och andra skadegörare. Därtill har betydande arealer skyddats inom naturreservat. Trots detta ökar virkesförrådet och andelen skog gammal nog att slutavverka täcker fortfarande ungefär en tredjedel av skogsmarksarealen utanför reservat och nationalparker. SLU:s Riksskogstaxering presenterar aktuell statistik om Sverige
SLU delar varje år ut två pedagogiska pris på 25 000 kr vardera för föredömliga insatser inom pedagogik och undervisning. Ett pris är individuellt och det andra är ett pedagogiskt lagpris. SLU:s individuella pedagogiska pris för föredömliga insatser inom pedagogik och undervisning går 2007 till universitetslektor Birgitta Malmfors, institutionen för husdjursgenetik Motivering: “Birgitta
Att rapsblommor är självbefruktande försvårar arbetet för växtförädlare. Därför är det intressant att som "mödrar" använda plantor med blommor som inte kan bilda pollen. Sådana hansterila blommor kan bildas när cellkärnans arvsmassa inte samverkar normalt med cellens mitokondrier ("energifabriker"), som har eget DNA. Om detta genetiska samspel mellan cellkärna och mitokondrie handlar en avhandlin
------------------------------------------- Mjölkkor i lösdriftssystem trivs bäst att stå och gå på elastiska gummimattor. Då rör de sig naturligt som om de gick ute på betesmarken och om de är halta får de mindre ont. Hårda, grova golv ger bättre grepp och slitage men kan också öka risken för klövskador. -------------- Mjölkkors rörelsefrihet är en viktig del av deras naturliga beteende och
Klimatförändringarna kommer att gynna svenskt jordbruk, men samtidigt ökar miljöproblemen. Framtidens behov av forskning för det svenska jordbruket utreds nu vid SLU. På ett seminarium den 27 september på SLU i Ultuna presenterades delar av innehållet i den rapport som kommer att bli klar under hösten. --------------------------------- Det är fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap
Årets hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU föreläser fredag den 5 oktober i Loftets hörsal, Ultuna, Uppsala. Bland årets hedersdoktorer märks författaren Kerstin Ekman och f d jordbruksminister Annika Åhnberg. Kl 9.00–9.30 Professor Paul G Jarvis, skoglig hedersdoktor: ”The Road to ´Carbon Forestry´” Kl 9.30–10.00 Författaren Kerstin Ekman, skoglig hedersdoktor: “H
Behovet av bioenergi gör att det blir allt vanligare att hela träden tas tillvara vid skogsavverkningar, alltså även toppar och grenar. Detta ökar risken för att marken utarmas på näring och blir försurad, men många restprodukter från skogsindustrin skulle kunna återföras till skogsmarken. Pellets av pappersmassafabrikernas barkaska och grönlutslam är ett bra exempel. Det visar Caroline Rothpfeffe