INBJUDAN till PRESSEMINARIUM vid SLU den 12 mars 2008 Klimatet i hetluften - aktuell klimatforskning vid SLU När klimatet förändras rubbas naturens ekosystem. Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pågår forskning som har anknytning till klimatförändringar idag och många år framöver. Möt några av SLU:s forskare vid ett presseminarium i Uppsala 12 mars. Vid seminariet medverkar också Lis
Partnerskap Alnarp inbjuder till konferens om EU, Sverige och omvärlden. Plats: Aulan, Alnarpsgården, SLU i Alnarp. Tid: 09.30-16.00 Förmiddagen inleds med EU:s jordbrukskommissionär Mariann Fischer Boel som tar upp EU:s framtida jordbrukspolitik i en föränderlig värld. LRF Skånes ordförande Åsa Odell och Sven Norup, Lyckeby Stärkelsen, intervjuar Mariann Fischer Boel. LRF:s
För att komma in på veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala har det de senaste åren krävts både toppbetyg och tur vid antagningen. Veterinärprogrammet är den av SLU:s utbildningar som det är svårast att bli antagen till. Under 2007 sökte 1 350 personer de 100 platser som erbjuds per läsår. Konkurrensen är med andra ord stenhård och förväntas inte minska under detta år
------------------------------------------------ I svensk grisproduktion skickas många suggor till slakt efter alltför kort tid på gården. Linda Engblom vid SLU visar i sin doktorsavhandling att dålig fruktsamhet ofta orsakar detta. För att minska utslagningen föreslår hon förbättrade rutiner vid insemination samt att man avlar för robustare suggor. ------------------------------- I Sveri
SLU:s nya styrelse sammanträdde idag 19 februari för första gången. Styrelsen fick därför en särskild presentation av SLU:s verksamhet och nya strategi. Huvudpunkt vid dagens sammanträde var SLU:s årsredovisning för 2007. Den visar att SLU:s ekonomi är i balans. Överskottet förra året var 146 mkr. Det nu uppkomna överskottet är intecknat i kommande lönekostnader och investeringar i infras
____________ Skogens stubbar är en hittills nästan outnyttjad resurs i biobränslesammanhang, och där finns mer än 20 procent av barrträdens biomassa. Idag finns det dock stora kunskapsluckor, vilket gör det svårt att bedöma om det är miljömässigt acceptabelt att skörda stubbar i stor skala. Därför görs nu en storsatsning på forskning vid SLU i Uppsala om såväl positiva som negativa följder av s
Avverkningsrester som grenar, toppar och stubbar blir alltmer åtråvärda som biobränslen, men det finns skäl att gå försiktigt fram. Brist på grov, död ved är nämligen ett av de största hoten mot biologisk mångfald i skogen. Alexandro Caruso från SLU har undersökt lavfloran i ungskogar och fann många ovanliga lavar just på stubbar. Bortförseln av grenar, kvistar och toppar har sannolikt mindre bety
Sydliga almars knoppar brister tidigare och därmed hinner deras ved bli mindre mottaglig för svampen som orsakar almsjukan, enligt Luisa Ghelardini vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU. Almsplintborren som överför sjukdomen hinner inte heller fram i tid för att göra skada. För att i framtiden kunna bevara almar och förädla fram resistenta träd är det viktigt att veta vad som sty
Varje vecka presenterar POM, Programmet för odlad mångfald, en ny ”veckans växt” på sin hemsida. Resultatet har blivit en uppskattad samling med porträtt av våra kulturväxter. Denna vecka jubilerar hemsidan med den 100:e växten i samlingen. Veckans växt är ett färgglatt skyltfönster för vår odlade mångfald. Här presenteras i text och bild olika sorters bär, frukter, lök- och knölväxter, perenne
Det behövs landsomfattande observationer av hur växters och djurs beteenden förändras för att kunna förutse konsekvenserna av den pågående klimatförändringen. Historiska data finns för många platser i Sverige och nu behöver de följas upp med nya lokala observationer. Därför initieras ett nytt svenskt fenologiskt nätverk i samband med ett symposium på SLU Alnarp den 7 februari. Syftet är att und
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, hamnar på en tredjeplats i en svensk universitetsrankning utförd av Urank (www.urank.se) , som är en association för fria studier av nationella och internationella rankningar av universitet och högskolor. Urank har hämtat sina data från Högskoleverket och SCB. Urank har arbetat med sex kriterier: 1) studenter, med ett antal olika underkriterier, 2) lärar
I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande föreslås att ett nytt forskningsinstitut med inriktning på klimatforskning och klimatanpassning skapas. Det ska ske genom att antingen lyfta ut existerande verksamhet från flera myndigheter och institutioner och skapa en helt ny fysisk/geografisk organisation – eller genom att bilda ett ”nätverksinstitut”. Det nya institutet föreslås omfatta