Sveriges lantbruksuniversitet, Skogforsk och Umeå universitet får sammanlagt 150 miljoner till forskningsprojektet Framtidens skog. Syftet är att forska kring hur skogar ska användas för såväl produktion som rekreation och biologisk mångfald.
Har hästen ont i ryggen? Avancerad teknik avslöjar att hästar med ryggproblem har avvikande rörelsemönster, visar ny forskning vid SLU.
De långsiktiga effekterna av skogsmarkskalkning på kemin i mark, grundvatten och bäckvatten i de så kallade SKOKAL-områdena har utvärderats av SLU och IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Skogsstyrelsen. Resultaten visar att den naturliga återhämtningen från försurningen under de 16 år sedan försöken inleddes var mer betydelsefull för bäckarnas kemi än effekter från skogsmarkskalkningen.
Forskningsprogrammet HagmarksMistra bjuder in till pressträff den 22 maj i en beteshage i Stockholm med anledning av att HagmarksMistra nu avslutas efter sju års forskning. Resultaten sammanfattas i en populärvetenskaplig bok "Mångfaldsmarker. Naturbetesmarker - en värdefull resurs". Vid pressträffen diskuteras också aktuella frågeställningar med koppling till naturbetesmarker.
Lagom till den tid då mängder av vårblommor pryder våra rabatter, kommer en ny bok om påsk- och pingstliljor i Sverige: Narcisser - folkkära lökar. Boken ges ut av Centrum för biologisk mångfald vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Uppsala universitet.
Boken Narcisser - folkkära lökar beskriver äldre sorter av narcisser som odlats i Sverige under perioden 1849-1950. I ord och vackra
En ny metod för att bota cancer hos hundar kan vara verksam även mot vissa cancerformer hos människor, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.
Träkol i marken kan lagra kol. Men träkolet stimulerar också frigörandet av det kol som redan finns bundet i humusen. Det skriver forskare vid SLU i Umeå i nya numret av Science.
En rumänsk gatuhund som tagits hit av en ideell organisation bar på en smittsam tumörsjukdom, TVT. Sjukdomen har tidigare inte funnits i landet och konsekvenserna kan bli omfattande om den sprids, enligt docent Henrik von Euler, vid SLU:s universitetsdjursjukhus i Uppsala.
ArtDatabankens naturvårdspris 2008 går till Klas Hjelm, en ivrig förkämpe för svensk naturvård. Han har spelat en nyckelroll för den mycket positiva utveckling som Naturskyddsföreningen genomgått. Klas Hjelm förenar ett starkt engagemang för biologisk mångfald av bästa folkrörelsemärke med djup och bred sakkunskap. Till detta kommer ett sakligt och professionellt sätt att arbeta. Han har för
Det behövs bättre miljöhänsyn i människans brukande, fortsatt skydd av särskilt värdefulla områden, samt restaurering och skötsel av vissa land- och vattenmiljöer. Annars går det inte att vända negativa trender och upprätthålla en god status för arter och naturtyper i Sverige. Sverige har ett ansvar för att bevara de arter och naturtyper som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv, men bara
Produktiviteten i etiopiskt jordbruk är mycket låg, även med afrikanska mått, och trots goda odlingsförutsättningar har försöken att utveckla jordbruket i stor utsträckning misslyckats. Ett skäl till detta är att själva marknaden är så ineffektiv. Frågor om krediter, information, kontraktsefterlevnad och läskunnighet kan därför vara viktigare än tillgången på modern teknik och insatsmedel.
Naturen har en stor plats i svenskarnas hjärta och många har en relation till naturen. Men hur hittar man ut i naturen, och hur hittar man in i naturen? Vi kanske behöver hjälp på traven? Nu startar på Naturvårdsverkets initiativ ett nationellt centrum för naturvägledning (CNV) vid SLU.