Får fattiga bönder det verkligen bättre om vi köper rättvisemärkta produkter? Det är en av de frågor som diskuteras under workshopen ”Political consumption: Shopping for a better world, is it possible?” i nästa vecka i Uppsala.
Dagens miljöstöd är inte det effektivaste sättet att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. Riktade miljöstöd till intensivt odlade slättbygder och ökat samarbete med naturintresserade lantbrukare kan göra större nytta. Det menar Johan Ahnström i en avhandling från SLU
Tävlande hästar behöver inte äta stora mängder kraftfoder för att orka prestera. Bra grovfoder räcker för att ge näring och energi. Genom att fodra hästen med grovfoder kan man dessutom undvika negativa effekter. Stora kraftfodergivor har visat sig ge såväl kolik, magsår, muskelproblem som beteendestörningar. Det visar forskning som Malin Connysson vid SLU på Wången har gjort.
Fiskfodret kan förbättras med en bioaktiv substans från sesamfröet och med liponsyra. Sofia Trattner vid SLU visar att dessa ämnen kan öka den odlade fiskens förmåga att bilda de ”marina” omega 3-fettsyrorna DHA och EPA. Detta är viktig kunskap, eftersom fisken utfodras med alltmer växtoljebaserat foder, och därmed tappar innehåll av nyttiga omega 3-fettsyror.
Probiotiska bakterier främjar människors hälsa. Mikroorganismer kan också användas för att bryta ned kemikalier, ersätta bekämpningsmedel och konserveringsmedel i mat och djurfoder. Men det gäller att kunna hålla de aktiva organismerna levande. Åsa Schoug har i sitt doktorsarbete vid SLU lyckats öka överlevnaden av en mjölksyrabakterie betydligt med metoder från läkemedelsindustrin.
Marit Paulsen är huvudtalare på Hernquistdagen vid SLU i Skara 16 maj. Djurhälsa och djurskydd inom EU ur politikerns och författarens perspektiv är ämnet.
Charlotte Lagerberg Fogelberg forskar om mat och har ett seminarium på Interfood i Göteborg på tisdag. Hon talar om möjligheten att använda skyddade beteckningar på mat som hjälp i marknadsföringen. I Italien används det på hundratals produkter – I Sverige bara på fyra!
Utmärkelsen Guldärtan vill uppmärksamma de människor som hjälper till att bevara vårt gröna kulturarv. Lördag den 16 maj delas två Guldärtor ut, en i Jämtland och en på Öland.
I förhandlingar på FN-nivå om uthålligt skogsbruk har EU haft ganska blandade framgångar. Gunilla Reischl från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt vad som har främjat respektive begränsat EU:s inflytande i olika skogsfrågor. Enigheten inom EU är en viktig faktor, men bilden blir klarare om man också tar hänsyn till andra förutsättningar.
Indonesiska zebu nötboskap har ett unikt ursprung med omfattande inkorsningar med bantengboskap. Aveln har lett fram till moderna indonesiska nötraser som är väl anpassade för ett subtropiskt klimat. Det visar ett forskningsprojekt där forskare vid SLU har samarbetat med forskare i Holland och Indonesien. Med hjälp av DNA-analyser visar de hur indonesiska zebu nötboskap har utvecklats.
Hur fiskar beter sig och vilka behov de har är professor Felicity Huntingford från Skottland specialist på. Hon är en av fem hedersdoktorer som nyligen utsetts vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Erik Steen Jensen, nyinstallerad professor vid Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU i Alnarp, har forskat om ekologiska odlingssystem sedan början av 1990-talet. Han ser ekologiskt jordbruk som ett steg på vägen mot en hållbar livsmedelsproduktion. Men han menar att det krävs mer än certifierat ekologiskt jordbruk för att nå dit.
