En betydande del av kvävet i våra vattendrag kommer från åkermarkens diken och dräneringsledningar. På SLU utvecklas analysverktyg som kan beräkna vilka åtgärder mot kväveutlakning som fungerar bäst i områden med olika jordtyper och klimat. En prototyp som intrimmats i Skåne och på Öland presenteras nu i en avhandling av Osvaldo Salazar.
Sensorisk ataktisk neuropati (SAN) är en ärftlig sjukdom som drabbar hundar av rasen golden retriever. Ett nytt DNA-test som kan hitta anlagsbärare för SAN är nu under utveckling.
Dr Temple Grandin, Colorado State University, USA, har utifrån sina erfarenheter som autistisk forskat kring husdjurens stressbeteenden och skapat system för en bättre djurvälfärd i slakterier. Journalist Barbro Soller skildrade tidigt utvecklingen mot den industrialiserade djurhållningen i Sverige. Båda blir i oktober hedersdoktorer vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.
Svenska kommersiella grisraser är framavlade för att passa i konventionell grisuppfödning inomhus. Många av de egenskaper som har premierats kommer dock till sin rätt även i ekologisk grisproduktion, t.ex. modersegenskaper, tillväxt och köttighet. Det visar Anna Wallenbeck i en avhandling från SLU.
Hur mycket påverkar ryttarens omedvetna signaler en häst vid ridning eller annan hantering? Det har forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) nu studerat. Omedvetna signaler från en oerfaren ryttare är speciellt intressanta. Kan en person överföra sin nervositet till hästen? Rädda hästar är en av de främsta orsakerna till olyckor i samband med ridning där ryttaren blir skadad.
Får fattiga bönder det verkligen bättre om vi köper rättvisemärkta produkter? Det är en av de frågor som diskuteras under workshopen ”Political consumption: Shopping for a better world, is it possible?” i nästa vecka i Uppsala.
Dagens miljöstöd är inte det effektivaste sättet att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. Riktade miljöstöd till intensivt odlade slättbygder och ökat samarbete med naturintresserade lantbrukare kan göra större nytta. Det menar Johan Ahnström i en avhandling från SLU
Tävlande hästar behöver inte äta stora mängder kraftfoder för att orka prestera. Bra grovfoder räcker för att ge näring och energi. Genom att fodra hästen med grovfoder kan man dessutom undvika negativa effekter. Stora kraftfodergivor har visat sig ge såväl kolik, magsår, muskelproblem som beteendestörningar. Det visar forskning som Malin Connysson vid SLU på Wången har gjort.
Fiskfodret kan förbättras med en bioaktiv substans från sesamfröet och med liponsyra. Sofia Trattner vid SLU visar att dessa ämnen kan öka den odlade fiskens förmåga att bilda de ”marina” omega 3-fettsyrorna DHA och EPA. Detta är viktig kunskap, eftersom fisken utfodras med alltmer växtoljebaserat foder, och därmed tappar innehåll av nyttiga omega 3-fettsyror.
Probiotiska bakterier främjar människors hälsa. Mikroorganismer kan också användas för att bryta ned kemikalier, ersätta bekämpningsmedel och konserveringsmedel i mat och djurfoder. Men det gäller att kunna hålla de aktiva organismerna levande. Åsa Schoug har i sitt doktorsarbete vid SLU lyckats öka överlevnaden av en mjölksyrabakterie betydligt med metoder från läkemedelsindustrin.
Marit Paulsen är huvudtalare på Hernquistdagen vid SLU i Skara 16 maj. Djurhälsa och djurskydd inom EU ur politikerns och författarens perspektiv är ämnet.
Charlotte Lagerberg Fogelberg forskar om mat och har ett seminarium på Interfood i Göteborg på tisdag. Hon talar om möjligheten att använda skyddade beteckningar på mat som hjälp i marknadsföringen. I Italien används det på hundratals produkter – I Sverige bara på fyra!