Kraftledningsgator är rika på fjärilar. Där kan finnas fler fjärilsarter än i naturbetesmarker, som anses vara biologiskt mycket rika miljöer. Även skogsvägar och kalhyggen är hem för en stor mängd fjärilsarter. En ny studie från Centrum för biologisk mångfald och SLU uppmärksammar nu dessa hittills förbisedda exploateringsmiljöer som viktiga för naturvården.
I det norra barrskogsbältet finns stor del av jordens kolförråd, och kolutbytet med atmosfären i detta område är en viktig klimatfråga. Marcus Wallin från SLU har undersökt hur mycket markkol som når atmosfären via transport i vatten, och fann att en betydande mängd koldioxid avges från små bäckar innan vattnet når större vattendrag och sjöar.
Om potatis under skörd eller lagring utsätts för mekanisk skada eller ljusexponering, ökar produktionen av de giftiga ämnena glykoalkaloider (solaniner). Sådana stressade knölar kan ge upphov till olika förgiftningssymptom. Nurun Nahar har i sitt doktorsarbete vid SLU nu identifierat de gener som styr denna giftökning, vilket kan komma att få betydelse för framtida potatisförädling.
Renskötseln har alltid anpassats efter betestillgången, men nu finns det förutsättningar för en mer forskningsbaserad förvaltning av betesresurserna. Metoden kallas adaptiv förvaltning och bygger på fortlöpande insamling av uppgifter om tillståndet i renhjordar och betesmarker. Förutsättningarna för en sådan förvaltning beskrivs i en avhandling av Anna Olofsson från SLU.
När simänder ska häcka bör de välja ett vatten som inte innehåller fisk, som konkurrerar med de nykläckta andungarna om proteinrika insekter, skriver Lisa Dessborn i sin doktorsavhandling från SLU. Änderna saknar dessutom förmåga att känna igen och skydda sig mot rovfiskar som gädda. För att änderna ska reproducera sig bra är det därför viktigt att inte plantera ut fisk och änder i samma vatten.
Pressinbjudan till seminarium vid SLU i Uppsala torsdag 17 mars kl 13 – 15. Biståndsminister Gunilla Carlsson från Utrikesdepartementet är huvudtalare vid seminariet. Medverkar gör även statssekreterare Magnus Kindbom från Landsbygdsdepartementet, SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse, och dr Rufaro Madakadze från AGRA (Alliance for a Green Revolution in Africa).
Handfast kunskap om naturen är en hörnsten för hela mänsklighetens existens. Urfolkens traditionella kunskaper kan visa vägen mot ett hållbart samhälle, men de är alldeles för dåligt kända. En ny bok från Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Sametinget sätter ljus på traditionell kunskap hos Sveriges enda urfolk – samerna.
Landsbygdsutveckling har blivit en viktig komponent i EU:s stöd till jordbruket, men vilken betydelse har jordbrukets ekonomi för ekonomin i övrigt, och hur stor nytta gör stöden? Detta är temat i en avhandling av Gunnar Lindberg från SLU.
Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna är temat för årets Jordbruks- och trädgårdskonferens den 3 mars vid SLU i Alnarp.Dagen inleds av SLU:s rektor, Lisa Sennerby Forsse, med rubriken SLU's bidrag vad gäller framtida produktionsmöjligheter. Vidare inspirerar följande personer på dagens tema:Anders Källström VD LRF: LRF's roll vad gäller de framtida produktionsmöjligheterna, Ande
Idag finns en genkarta över aspens hela arvsmassa, men studiet av de enskilda genernas funktion har bara börjat. David Sandquist från SLU har nu hittat gener som påverkar vedens uppbyggnad.
Fiskerieverket forsknings- och utvecklingsverksamhet flyttas över till SLU. Det beslutade regeringen vid sitt sammanträde i dag. Det innebär att den nya Havs- och vattenmyndigheten som ersätter Fiskeriverket från 1 juli 2011 inte kommer att ha någon egen forskning om Sveriges fiskbestånd.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU har en fortsatt stark ekonomi och gjorde ett överskott med 32 miljoner kronor under 2010, framgår av universitetets senaste årsredovisning.