Per Alström från ArtDatabanken vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, upptäckte tillsammans med kinesiska kollegor ett häckningsområde för den nästan helt okända svartstrupiga näktergalen Luscinia obscura. Området finns i Qinlingbergen i Shaanxi-provinsen, i den nordliga delen av centrala Kina.
Genom att kombinera tolkning av flygbilder tagna efter stormen Gudrun med fältdata före stormen från riksskogstaxeringens provytor har Erik Valinger och Jonas Fridman, båda SLU, kunnat analysera effekterna av stormen med avseende på skaderisken. Resultatet visar att skogsbestånd med inblandning av löv klarade sig bättre än rena granbestånd.
I influensavirus hos vilda fåglar finns ett protein, NS1, som i vissa fall kan stänga av människans immunförsvar. Muhammad Munir från SLU har i ett doktorsarbete studerat egenskaper hos detta protein, som förekommer i två varianter. Den typ som finns i virus som infekterar däggdjur visade sig vara bättre på att hämma produktionen av försvarssubstansen beta-interferon i mänskliga celler.
Ett sätt att minska matproduktionens miljöbelastning är att reducera mängden svinn som uppstår inom livsmedelskedjans alla led. En minskning i slutet av kedjan, t.ex. i butiken, ger större samlad effekt än motsvarande minskning i tidigare led, t.ex. lager och transport. Inom fruk&gröntavdelningen är potentialen stor för att minska svinnet, liksom i kött&charken, enligt en SLU-studie.
Världens skogar spelar en viktig roll genom att försörja atmosfären med vattenånga som blir regn. Om skogstäcket minskar så minskar även nederbörden på regional och global skala. En ny studie som publiceras i Global Change Biology visar att skogarnas betydelse i vattnets kretslopp ofta förbises i de system som utvecklas för att förvalta vattenresurser.
The forests of the world supply a significant amount of moisture that creates rain. A new study published in Global Change Biology reveals how this important contribution of forests to the hydrologic cycle is often overlooked in water resource policy, such as that of the EU. The study shows that reducing forest area reduces regional and continental rainfall.
Driftstopp i stora ladugårdar med automatisk mjölkning kan leda till att enskilda kor får vänta i upp till ett dygn på nästa mjölkning. Sådana kor mjölkar mindre under tio dagar efteråt. Mjölkens sammansättning och kvalitet försämras inte av det långa mjölkningsuppehållet, men celltalet i mjölken fördubblas under de första dygnen. Detta visar Branislav Lakic i en doktorsavhandling från SLU.
På Gotland finns det en koloni med tallprocessionsspinnare. Larverna gör skada på tall och utgör en allergirisk för människan. Man har befarat att ett större utbrott kan vara under uppseglande, men Cecilia Ronnås konstaterar i sitt doktorsarbete vid SLU att spridningen till nya områden är begränsad och därför är risken liten för att angreppen ska växa i omfattning.
I ett ändrat klimat förväntas utbrott av såväl gamla som nya skadegörare öka, och de regionala skadeutbrotten fångas inte upp i den årliga inventeringen av Riksskogstaxeringen vid SLU. Via rapporteringssystemet SkogsSkada kan man få en indikering på att en viss skadegörare börjar uppträda i en viss region, och då sätta igång en riktad inventering.
Även i Norrland dödar snytbaggen många nyplanterade granar och tallar. Men med hjälp av flera kombinationer av enkla åtgärder kan man minska de norrländska skadorna till en acceptabel nivå, skriver några SLU-forskare i en artikel i tidskriften Forest Ecology and Management.
Från den 1 januari 2012 införs ett nytt förvaltningssystem för Sveriges viktigaste vilt, älgen. Sveriges lantbruksuniversitet har på regeringens uppdrag tagit fram ett utbildningsmaterial som riktar sig till alla som kommer att arbeta med älgförvaltning, från länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer och älgförvaltningsgrupper till de enskilda jaktlagen och jägarna.
Skandinaviska älgar är rädda för människan men har ”glömt” hur man försvarar sig mot vargen. Älgjakten har minskat i vargområden, medan lodjur inte konkurrerar alls med vargar. Det är några av slutsatserna i Camilla Wikenros avhandling från SLU. Hon konstaterar också att asätare som räv och korp sedan vargens återkomst inte har fått bättre tillgång på föda, men den är jämnare fördelad över året.