Svensk grisproduktion satsar sig framåt för att kunna växa. Det finns både politiska mål och branschgemensamma satsningar samt forskning och försök gör att den svenska grisproduktionen kan utvecklas och stå starkare inför framtiden.
Bland föredragshållarna finns forskare vid SLU och personer som är verksamma i näringen.
Branschsatsningen ”Tillväxt Gris” och näringspolitiska ansträngningar f
Hur vet en cell att den ska bilda ett blad och inte en rot? Hur fungerar genernas koder så att cellen vet var genen ska hamna i cellkärnan och vilken funktion den ska ha? Det är några av de frågor som SLU-forskaren Lars Hennig, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik vid SLU Uppsala, intresserar sig för. Han får som huvudsökande 28, 8 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Ett gemensamt Nationellt kompetenscentrum för vattenbruk har inrättats. Centrumet är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Göteborgs universitet, huvudaktörerna inom svensk vattenbruksforskning.
Sporer från rötsvampar, t.ex. tickor på gran, får ibland transporthjälp av barkborrar. Det har Ylva Strid fastställt i sitt doktorsarbete vid SLU. Hon konstaterar att lämnade högstubbar och annan död ved hjälper många vedlevande svampar, eftersom de följer med de insekter som lockas dit. Men andra, mer krävande svamparter behöver t.ex. naturreservat för att få tillgång till död ved kontinuerligt.
EU-kommissionen har beslutat att tilldela Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid SLU nästan en miljon euro för ett pilotprojekt för att testa möjligheten och användbarheten av ett koordinerat nätverk för djurskydd och djurvälfärd inom EU.
Margareta Stigson, platschef och statskonsulent vid SLU i Skara får prestigepris. På lördag den 6 oktober mottar hon Mårten Carlssons pris på 50 000 kr i samband med SLU:s promotionshögtid i Uppsala. Margareta Stigson tilldelas priset för att hon på ett positivt och engagerat sätt för en ständig dialog med samhälle, näringsliv och andra lärosäten.
Fredag 5 oktober är det åter dags för hedersdoktorsföreläsningar vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Ultuna, Uppsala. Två av doktorerna föreläser även i SLU Alnarp dagen före, torsdag 4 oktober. De täcker in vetenskapsområden som häst-utfodring, animalieproduktion, entomologi, växtgenetik, spannmåls- och grönsaksodling, skogsvetenskap och statistik.
Agronom Christina Planck, Tidaholm, en av SLU i Skaras tidigare medarbetare, håller sin hedersdoktorsföreläsning: Vikten av gemensamt språk. Från början av 1970-talet har hon förmedlat kunskap om utfodring av häst genom böcker, som lärare, föredragshållare, rådgivare och inspiratör till FoU-verksamhet. Tid: 5 oktober klockan 12.45 i Uppsala, samt via SLU:s webb och i konferenssalen, SLU i Skara.
Idag tar det längre tid för en mjölkko att bli dräktig efter kalvning än det gjorde för 20 år sedan. Att ge nykalvade kor ett energirikt tillskottsfoder, för att minska belastningen på kroppsreserverna när djuren börjar producera stora mängder mjölk, är dock inte lösningen. Det visar Hanna Lomander i en avhandling från SLU. Starka riskfaktorer är klövsjukdomar och stora förändringar i ladugården.
Tävlingshästar som tränas upp på enbart grovfoder presterar minst lika bra som konventionellt upptränade hästar som fått kraftfoder. Det visar resultaten av det unika Unghästprojektet, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och riksanläggningen Wången. Hästarna i projektet uppvisar dessutom inte de vanliga hälsoproblemen som kolik och beteendestörningar.
I ett seminarium vid SLU i Skara debatterar forskarna om hur människor och djur mår i samband med slakt. Torsdag 27 september klockan 09.30-11.30 talar man också om vilka etiska problem finns med dagens slakt och om småskalig och mobil slakt är bra.
Ensilage från tidigt skördad vall med rödklöver innehåller mer fytoöstrogener och även mer av essentiella fettsyror. Annika Höjer fann i sitt doktorsarbete vid SLU också att koncentrationen av de nyttiga ämnena återspeglades i mjölken.
