Det har länge varit känt att granbarkborrar sänder ut lockdofter för att åstadkomma massangrepp på granar, men man har inte vetat hur de först anländande angriparna hittar lämpliga, försvagade träd. Nu kommer Christian Schiebe från SLU med en avhandling om detta. Både hos lövträd och resistenta granar finns doftämnen som avskräcker barkborrar, och som därmed är intressanta i växtskyddssammanhang.
Ohälsosituationen i världen har ändrats de senaste årtiondena och stressrelaterad mental ohälsa är ett stort problem. Nu uppmärksammas naturens och djurens roll att kunna förebygga, lindra, bota och rehabilitera människor från livsstilsberoende sjukdomar. SLU bjuder in till en konferens med fokus på hur kontakter med natur och djur kan påverka människors hälsa.
Maria Klintenäs vid SLU har funnit ett samband mellan den genetiska regleringen av trädens åldrande, blomning, knoppsättning och förgrening i sitt doktorsarbete. Dessa nya kunskaper skulle kunna användas för att snabbare kunna förädla träd.
En ny studie vid SLU visar att vilda minkar med fördel kan användas för att övervaka miljöföroreningar såsom PCB, bromerade flamskyddsmedel och pesticider. Studien visar också att halterna av PCB i kustområdet kring Gävle och Söderhamn fortfarande är så höga att det finns risk för att djurlivet kan ta skada.
Att kommunicera klimatförändringar och anpassning av europeiskt skogsbruk till klimatförändringarna är en utmaning. Förmågan till anpassning har hittills förståtts som hur träden och skogsekosystemen kan anpassa sig till klimatförändringarna och vilka socio-ekonomiska faktorer som styr hur vi anpassar vårt brukande av skogen.
Årets mjölkdag fokuserar mycket på ekonomin i mjölkproduktionen och vad som kan göras för att förbättra denna. Lönsamheten med dagens mjölkpris är mycket pressad hos många mjölkproducenter. Utsikterna att kunna investera sig till bättre lönsamhet är för de flesta inte möjligt. Mjölkproducenterna måste till låga kostnader finna smartare vägar.
Svenska artprojektet vid ArtDatabanken, SLU, har beslutat att fördela 13,6 miljoner till utforskning av okända och dåligt kända arter under 2013-2015.
Medeltidens samhälle vilade bokstavligt talat på den odlade jorden. Vem som ägde och vem som brukade marken var förhållanden som definierade människornas samhällsställning och bestämde hur deras relationer till varandra såg ut. Agrarhistorikern Alf Ericsson har i sin doktorsavhandling vid SLU undersökt hur olika system för jordvärdering fungerade under medeltiden.
SLU och näringen har nu enats om en gemensam och långsiktig utvecklingsplattform för Tillväxt Nötkött. Därmed finns en viktig förutsättning på plats för den nationella kraftsamling som ska säkra tillgången på svenskt nötkött i framtiden.
Fosfor är ett livsnödvändigt ämne och Sverige importerar lika mycket fosfor i mat och foder som i gödselmedel. För att hushålla med denna ändliga resurs skulle samhällets restprodukter kunna användas i större utsträckning, menar Kersti Linderholm vid SLU.
Nära 70 % av älgkalvarna på Öland dör innan en månads ålder. Ett gemensamt forskningsprojekt mellan och SLU och SVA har med hjälp av 20 GPS-märkta älgkor följt upp överlevnaden av födda älgkalvar på Öland. De gps-märkta korna födde i år 22 älgkalvar. Av dessa överlevde endast 7 kalvar fram till september månads utgång. Hälften av kalvarna hittades döda i samband med födseln.
För första gången har det visats att kemiska försvarsreaktioner hos en angripen växt kan påverka fortplantningsbeteenden hos andra skadeinsekter, på ett sätt som gynnar oskadade växter i närheten. Resultaten, som rör det egyptiska bomullsflyet, presenteras i en avhandling av Zakir Ali från SLU.
