Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Fjärilshonans doftsinne förändras efter parning

    Honorna av en nattfjärilsart lockas före parningen till blommor för att söka nektar och efter parningen till gröna blad för att lägga sina ägg. Ahmed M. Saveer har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat hur detta beteende styrs av doftsinnets föränderliga mekanismer.

  • Köttguiden – verktyg för miljösmarta val

    Framställningen av framför allt nötkött har visat sig bidra till stor klimatpåverkan. Det konstaterar nu senast Jordbruksverket i en ny rapport. Köttguiden är ett nytt verktyg under utveckling av forskare vid SLU, för att förenkla miljösmarta val av kött- och proteinprodukter.

  • Blandskog ‒ ett mångfacetterat begrepp

    Det finns många definitioner av begreppet blandskog. I Riksskogstaxeringens officiella statistik från 2012 redovisas blandskog som skog där huvudträdslagets volym utgör mindre än 65 % av beståndets totala volym. Med den definitionen har vi ca 27 % blandskog och 73 % skog där ett trädslag dominerar.

  • Doftforskare från SLU vann fransk-svenskt pris

    Förstapristagare i 2012 års fransk-svenska utlysning för unga forskare är Magali Proffit, doftforskare vid SLU i Alnarp. Vid en prisceremoni på franska ambassaden i Stockholm delades priset ut fredagen den 18 januari. Årets temaområde var Grön kemi i humanhälsans tjänst.

  • Svenska artprojektet går vidare

    Regeringsbeslut om mål och inriktning för Svenska artprojektet dröjer. För att inte ytterligare tappa tempo har SLU nu bestämt att gå vidare i arbetet med att fastställa mål och inriktning och hantera den minskade budgeten.

  • Svensk kameldjursavel ska stärkas med ny teknik

    Forskare vid SLU vill förbättra fruktsamheten hos alpackor med hjälp av modern teknik som idag används i koavel. Målet är att kunna använda artificiell insemination och embryoöverföring även på alpackor och andra kameldjur. Detta skulle öka tillgången på spermier från bra avelshannar, minska risken för smittspridning och underlätta bevarandet av bestånd av vilda, små kameldjur.

  • SLU-forskare vidareutvecklar molekyl mot fetma i nytt bolag

    SLU-forskarna Paresh Dutta och Kjell Malmlöf har tagit fram en ny typ av fettbaserade molekyler och visat att dessa minskar vikten hos feta råttor och möss. Molekylerna är patentsökta och tillsammans med SLU Holding AB har forskarna startat bolaget Duttal AB för att utveckla en produkt mot fetma. Ett forskningsanslag möjliggör de förstudier som behövs för senare kliniska prövningar på människa.

  • Blandskog – en missad möjlighet?

    Skogsbruket och naturvården kan vinna på att gynna flera olika trädslag, enligt ny studie. Det moderna skogsbruket bygger till stor del på monokulturer av gran och tall för att det anses mer rationellt. En ny studie från SLU och Future Forests visar att blandskogar i jämförelse med monokulturer ger positiva effekter för flera olika ekosystemtjänster, inklusive trädtillväxt.

  • Bot för häst med skadat öga

    Hornhinnesår är ett vanligt sjukdomstillstånd hos häst som kan leda till nedsatt syn. Nu utvärderas en ny behandlingsmetod, Corneal Cross -Linking (CXL), där man med hjälp av UV-ljus kan stärka hornhinnan. Studien sker vid SLU och Hästsjukhuset i Skara.

  • Överskottsvärme blir mat och nya livsmiljöer

    Det är sedan länge känt att måttliga temperaturökningar gynnar växters och fiskars tillväxt. Nu vill SLU visa på praktiska möjligheter att utnyttja den låggradiga värme som avgår från industriprocesser och elproduktionsanläggningar. Visionen har lockat flera organisationer och företag till ett långsiktigt samarbete med SLU kring kostnadseffektiv och hållbar matproduktion och ny samhällsutveckling.

  • Större chans komma in på hippologutbildningen

    Nu blir det ökad chans att komma in på hippologprogrammet vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Från och med antagningen 2013 tas kravet på sex månaders yrkeslivserfarenhet bort. Däremot räknas det som en merit inför utbildningen om man arbetat eller praktiserat i professionell hästverksamhet.

Visa mer