Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Discovery of a new bird family

    Based on DNA analysis, a team of researchers from five countries, incl Per Alström (SLU, Sweden), identified ten primary branches in the tree of life of one of the largest groups of passerine birds, Passerida, which comprises a third of the World’s ca 10,500 bird species. One of these primary branches was made up of a single species, the Spotted Wren-Babbler, a small Wren-like bird fromChina.

  • Ny fågelfamilj upptäckt

    Med hjälp av DNA-teknik har en forskargrupp med bl a svensken Per Alström från SLU identifierat tio huvudgrenar i den största av alla tättinggrupper, Passerida. Det har bl a lett till att den kinesiska arten pärlsmygtimalia nu hamnar i en egen, ny fågelfamilj.

  • Legato – EU-projekt för ökad baljväxtodling

    Legato är ett EU-projekt inriktat på framtidens europeiska baljväxtodling och det lanseras i franska Dijon den 4-5 mars. Svensk partner i projektet är SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

  • Bättre fiskfällor ger mindre bifångster

    Det kustnära yrkesfisket efter strömming, sik och abborre använder stationära sälsäkra fällor. Ett problem i dessa fällor är att små individer av fisk följer med i fångsten. Dessa går inte att sälja och orsakar ett tidskrävande sorteringsarbete för yrkesfiskaren. Efter sortering och utkast, är fisken så omtöcknad att den dör eller blir ett lätt byte, vilket på lång sikt hotar fiskbestånden.

  • SLU-kirurg får finansiering för implantat

    Nya tekniker utvecklas för att möjliggöra en snabbare, enklare och säkrare kirurgi med minskad risk för komplikationer och kortare tidsåtgång för återhämtning. Odd Höglund, lektor i kirurgi på SLU, utvecklar kirurgiska implantat för att förhindra blödning. Produkten är ett självlåsande band som standardiserar och förenklar ett riskmoment vilket är till nytta både för kirurgen och för patienten.

  • Mer giftigt kvicksilver från hyggen på höjden

    Kalavverkning i kuperade landskap fördubblar exporten av metylkvicksilver till ytvatten, medan effekten i flacka landskap är mindre, visar Rose-Marie Kronberg i en avhandling från SLU. – Undvik körspår som leder ner mot vattendrag, behåll rejäla beskogade kantzoner mot vatten och satsa resurser på att återskapa klibbalkärr, rekommenderar Rose-Marie Kronberg.

  • Bladlössens fiender utvärderas i ny modell

    Nu finns det en datamodell med vars hjälp man kan förutspå hur väl biologisk kontroll av bladlöss kommer att fungera på fält med stråsäd i olika jordbrukslandskap. Senare kommer även pollinering, lagring av växtnäringsämnen, biodiversitet m.m. att kunna samlas i samma verktyg. Det kan då få stor betydelse för jordbrukare och för beslutsfattare.

  • SLU på plus 2013 – lägre lokalkostnader

    Med en miljon kronor i överskott på en omslutning på drygt tre miljarder kronor redovisar Sveriges lantbruksuniversitet i princip ett nollresultat för årt 2013. Det betyder att universitets ekonomiska återhämtning går snabbare än planerat. Ekonomin är nu i balans. Bakom resultatet ligger det pågående omställningsprogrammet, som bl a inneburit en personalminskning med 3,8 procent.

  • Vattnet kommer!

    Samtidigt som delar av England står under vatten och Themsen stiger, visar ett trettiotal landskapsarkitektstudenter, under ledning av den irländska koreografen Ríonach Ní Néill, tillsammans med ett filmteam hur stigande havsnivåer och vatten som invaderar kan förvandla Höganäs centrum!
    - Om vi inte redan nu börjar planera och designa våra stränder och städer för de nya strandlinjer som vi (på

  • Spindeltråd bildas blixtsnabbt i trestegsprocess

    Forskare vid SLU och Karolinska institutet har tillsammans med samarbetspartner i Kina, Lettland, Estland och Danmark nyligen avslöjat ett av de viktigaste stegen mot att fullt ut förstå hur spindeltråd bildas. – Detta är ännu ett steg på vägen mot att kunna framställa konstgjord spindeltråd, säger professor Jan Johansson, SLU, som även är verksam vid KI.

  • Flygburen laserskanning i naturvårdens tjänst

    Sveriges yta kartläggs nu med hjälp av flygburen laser, vilket kommer att utmynna i en ny modell av landets markyta. Nu visar det sig att tekniken kan bli ett viktigt redskap även för naturvården. Med återkommande skanningar är det möjligt att se hur trädgränsen förflyttas i fjällen och hur gamla betesmarker växer igen. Dessutom kan laserdata användas för att hitta vindfällen i sluten skog.

Visa mer