Nyhetsarkiv

  • SLU topprankat bland ”unga” universitet

    Sveriges lantbruksuniversitet kommer på plats 24 på Times Higher Educations rankningslista över världens hundra främsta ”unga” universitet, det vill säga lärosäten yngre än femtio år. SLU är också det bäst placerade svenska universitetet på listan, där även Umeå och Linköping finns med..

  • Ökad jakt- och fisketurism – möjlighet eller hot för bygden?

    En ökad jakt- och fisketurism skulle troligen inte krocka med de allmänna värderingarna i samhället. De som vill satsa på sådan turism bör dock ta hänsyn till att stödet inte är lika starkt för jakt och fiske som främst strävar efter troféer, och att lokalbefolkningen kan vara orolig för en ökad konkurrens om vilt och fisk i bygden. Om detta skriver Anders Kagervall i en avhandling från SLU.

  • Har kartlagt kodödlighet i svenska mjölkbesättningar

    Vissa typer av mjölkgårdar har större problem än andra med kor som självdör eller avlivas. Att ha kor av holsteinras, en stor besättning eller att endast erbjuda korna rastbete, är exempel på riskfaktorer. På gårdar med hög avkastning är problemen oftast mindre. Detta visar Karin Alvåsen från SLU i en avhandling om svensk kodödlighet och dess orsaker.

  • Forskare vill ha hjälp med vårtecken i Norrland

    I år kom den meteorologiska våren flera veckor tidigare än normalt. Det betyder att många vårtecken i naturen också dykt upp tidigare än normalt. Sveriges lantbruksuniversitet gör varje år noggranna mätningar av björkarnas lövsprickning i Umeå, och nu vill man ha hjälp från allmänheten för att se hur det ser ut på andra platser i Norrland.

  • Varför så många fågelarter i östra Himalaya – och varför inte ännu fler?

    Mångfalden av tättingar är troligen störrei östra Himalaya än i något annat område i världen. Nu kommer en artikel i tidskriften Nature om artbildningen bland sångare, trastar, mesar och andra tättingar i Himalaya, sedan de lämnade urhemmet i Australien för ca 34 miljoner år sedan. En internationell forskargrupp med tre svenska deltagare har analyserat DNA från samtliga tättingar i regionen.

  • Halländskt våtmarksarbete får naturvårdspris

    Hushållningssällskapet i Hallands våtmarksarbete tilldelas ArtDatabankens naturvårdspris 2014. Priset delas ut den 29 april på Flora- och faunavårdskonferensen i Uppsala av miljöminister Lena Ek. Priset mottas av de två innovativa våtmarksbyggare som leder verksamheten: Peter Feuerbach och John Strand.

  • Bättre miljöhänsyn krävs för livskraftiga arter och naturtyper

    Gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper återfinns till största delen i fjällen och i områden med oförändrad markanvändning eller lågt exploateringstryck nedanför fjällen. Det visar Sveriges senaste rapportering om tillståndet för biologisk mångfald till EU-kommissionen.

  • Ny gasblandning vid bedövning av gris i samband med slakt

    Ett försök med en mer djurvänlig gas vid bedövning av grisar i samband med slakt har nu för första gången i världen framgångsrikt genomförts i kommersiell skala. Försöket genomfördes på HKScans slakteri i Skara med forskare vid SLU, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa.

  • Naturligare variationer i vattenstånd skulle gynna strändernas känsliga arter

    Stränder är speciella livsmiljöer och drygt 270 arter på den svenska rödlistan är knutna till sötvattensstränder. De främsta hoten mot dessa krävande arter utgörs av vattenreglering och igenväxning. Naturligare variationer i vattenstånd och utökad hävd är angelägna naturvårdsåtgärder, skriver ArtDatabanken SLU i en ny rapport.

  • Svårt beräkna mjölkkornas klimatpåverkan, men det finns motåtgärder

    Mjölkkon har varit motorn i svenskt jordbruk genom sin förmåga att omvandla betesväxter till högvärdigt protein och gödsel till våra grödor, men idag får hon kritik för idisslandets bidrag till växthuseffekten. Den mjölkbonde som vill minska gårdens klimatpåverkan har dock större möjligheter att minska de utsläpp som rör foderproduktionen än de som rör metanutsläppen från kornas magar.

  • Stressade kor ökar olycksrisken

    Jordbruket är en olycksdrabbad bransch, och särskilt riskfyllt är det att vara mjölkbonde. Ett sätt att minska riskerna är lära sig att läsa av djuren bättre, så att man uppfattar varningssignalerna när en ko är stressad. Det menar Cecilia Lindahl från SLU och JTI. I sin avhandling visar hon också att tidspress och ekonomi gör att lantbrukarna ibland tar medvetna risker.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Okej