Pressmeddelande - 5 Maj 2014 08:30

Har kartlagt kodödlighet i svenska mjölkbesättningar

Vissa typer av mjölkgårdar har större problem än andra med kor som självdör eller avlivas. Att ha kor av holsteinras, en stor besättning eller att endast erbjuda korna rastbete, är exempel på riskfaktorer. På gårdar med hög avkastning är problemen oftast mindre. Detta visar Karin Alvåsen från SLU i en avhandling om svensk kodödlighet och dess orsaker.

I genomsnitt slås en svensk mjölkko ut vid drygt fem års ålder. De flesta skickas till slakt, men en viss andel självdör eller avlivas på gården för att sedan skickas till destruktion. Karin Alvåsen har i sitt doktorsarbete undersökt trender i svensk kodödlighet (dvs. självdöda och avlivade kor), och identifierat riskfaktorer på både besättningsnivå och konivå.

– Dödligheten i svenska mjölkbesättningar är hög i en internationell jämförelse, och dödligheten ökade under den period jag undersökte (2002–2010), säger Karin Alvåsen. Den goda nyheten är att det finns stora skillnader mellan besättningar, och att en stor andel av besättningarna har riktigt låg dödlighet.

– Dessutom har dödligheten redan börjat minska och jag hoppas att det är en trend som håller i sig, säger Karin Alvåsen. En ökad medvetenhet om den höga dödligheten kan i sig bidra till att problemen minskar.

Det kan inte bevisas att den ökade dödligheten beror på den intensifiering som skett inom mjölkindustrin, även om det finns sådant som tyder på detta. Bland annat är problemen större på gårdar med kor av holsteinras, i större besättningar och där djuren hålls på rastbete stället för på produktionsbete under sommaren.

Andelen kor som avlivas av de som dött på gården var 70 procent vilket är en högre siffra än vad som rapporterats från Danmark och USA. Avlivning anses vara mindre dåligt ur ett djurvälfärdsperspektiv, säger Karin Alvåsen.

På besättningsnivå var dödligheten också högre i besättningar med längre kalvningsintervall och där mjölkavkastningen var låg. Dödligheten var även högre i Norrland jämfört med södra Götaland, och i konventionella besättningar jämfört med ekologiska. Den lägsta dödligheten hade besättningar med högst avkastningsnivå (>9995 kg ECM) och lösdrift med automatiskt mjölkningssystem (mjölkningsrobot).

På konivå var dödligheten högre i samband med kalvning och i tidig laktation, vilket belyser att det är viktigt att ta extra bra hand om korna under veckorna innan och efter kalvning för att förhindra kalvningsrelaterade problem och metaboliska sjukdomar. Det är även viktigt att förbättra klövhälsan, eftersom klöv- och benproblem var den vanligaste orsaken till avlivning.

En mycket viktig aspekt som inte studerats i så stor omfattning är lantbrukarens inställning och förhållningssätt. Genom att fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt och genom att upptäcka och behandla sjuka och skadade kor i ett tidigt skede kan det undvikas att korna självdör eller måste avlivas. Detta skulle kunna leda till en bättre djurvälfärd och troligtvis även en ökad lönsamhet för lantbrukaren.

– Tyvärr finns det inget enkelt svar på varför dödligheten är högre än man skulle önska, avslutar Karin Alvåsen. Kodödligheten påverkas av många olika faktorer och förutsättningarna skiljer sig mycket mellan olika besättningar.

Resultaten bygger på analyser av data från kokontrollen, uppgifter från lantbrukare via enkäter och telefonintervjuer samt undersökningar av kadaver på två destruktionsanläggningar.

En längre sammanfattning på svenska finns på s. 53–56 i avhandlingen (se länk nedan).

Agronom Karin Alvåsen, institutionen för kliniska vetenskaper, försvarar sin doktorsavhandling On-farm cow mortality in Swedish dairy herds vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 9 maj 2014, kl 09:15
Plats: Klinikcentrum, Sal 1, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Helen Rebecca Whay, University of Bristol, Storbritannien

Mer information
Karin Alvåsen
018-67 13 23, Karin.Alvasen@slu.se
http://www.slu.se/karin-alvasen
Hemort: Strömsund, Jämtlands län

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/11128/

Pressbild (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)