Nu finns en webbplats som hjälper lantbrukaren att gödsla fältet på bästa sätt för att få högre skördar och minskade förluster av kväve. Med satellitbilder kan man på enskilda fält, jordbruksblock, undersöka variationen i hur det växer på fälten och med utgångspunkt från det skapa kvävebehovskartor.
Att minska övergödningen av Östersjöns är delvis jordbrukets ansvar, men lösningen kan knappast vara att sluta producera mat. Vad finns det då för lösningar på ekvationen? Denna fråga kommer att stå i fokus under en temadag vid SLU i Uppsala den 13 maj, som samlar yrkesfolk från forskning, myndigheter och näringsliv. Moderator är Hanna Zetterberg.
Mångfald i skogsmark är viktig, men det handlar inte bara om värdet av artmångfald i sig. Lika viktig är sammansättningen av arter, och deras egenskaper, när det gäller nedbrytningen av exempelvis lövavfall, visare en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, och där bland andra SLU-forskaren Brendan McKie deltagit.
Allt färre betesdjur och ett minskat behov av fodermarker är ett hot mot många ängs- och betesmarker och deras värdefulla biologiska mångfald. Lösningen kan vara att hävda dessa marker med andra och mer rationella metoder än lieslåtter och bete, och att utnyttja biomassan som bioenergi. Om detta handlar en ny rapport från SLU.
Samhället bör naturligtvis satsa på framgångsrika forskningsprojekt. Men vad är det? Välkommen till SLU den 21 maj på en workshop om vägen till lyckad forskning.
Sveriges lantbruksuniversitet kommer på plats 24 på Times Higher Educations rankningslista över världens hundra främsta ”unga” universitet, det vill säga lärosäten yngre än femtio år. SLU är också det bäst placerade svenska universitetet på listan, där även Umeå och Linköping finns med..
En ökad jakt- och fisketurism skulle troligen inte krocka med de allmänna värderingarna i samhället. De som vill satsa på sådan turism bör dock ta hänsyn till att stödet inte är lika starkt för jakt och fiske som främst strävar efter troféer, och att lokalbefolkningen kan vara orolig för en ökad konkurrens om vilt och fisk i bygden. Om detta skriver Anders Kagervall i en avhandling från SLU.
Vissa typer av mjölkgårdar har större problem än andra med kor som självdör eller avlivas. Att ha kor av holsteinras, en stor besättning eller att endast erbjuda korna rastbete, är exempel på riskfaktorer. På gårdar med hög avkastning är problemen oftast mindre. Detta visar Karin Alvåsen från SLU i en avhandling om svensk kodödlighet och dess orsaker.
I år kom den meteorologiska våren flera veckor tidigare än normalt. Det betyder att många vårtecken i naturen också dykt upp tidigare än normalt. Sveriges lantbruksuniversitet gör varje år noggranna mätningar av björkarnas lövsprickning i Umeå, och nu vill man ha hjälp från allmänheten för att se hur det ser ut på andra platser i Norrland.
Mångfalden av tättingar är troligen störrei östra Himalaya än i något annat område i världen. Nu kommer en artikel i tidskriften Nature om artbildningen bland sångare, trastar, mesar och andra tättingar i Himalaya, sedan de lämnade urhemmet i Australien för ca 34 miljoner år sedan. En internationell forskargrupp med tre svenska deltagare har analyserat DNA från samtliga tättingar i regionen.
Hushållningssällskapet i Hallands våtmarksarbete tilldelas ArtDatabankens naturvårdspris 2014. Priset delas ut den 29 april på Flora- och faunavårdskonferensen i Uppsala av miljöminister Lena Ek. Priset mottas av de två innovativa våtmarksbyggare som leder verksamheten: Peter Feuerbach och John Strand.
Gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper återfinns till största delen i fjällen och i områden med oförändrad markanvändning eller lågt exploateringstryck nedanför fjällen. Det visar Sveriges senaste rapportering om tillståndet för biologisk mångfald till EU-kommissionen.
