Inom lantbruket har intresset för små förarlösa flygfarkoster, UAV, ökat stort. Kameror monteras på små plan eller helikoptrar och information om grödor mm. kan samlas in till nytta för lantbrukaren. Under en informationsdag samlas erfarenheter från Sverige och de nordiska grannländerna om teknik och användning. Välkommen den 22 maj 09.00-15.30 till Naturbruksgymnasiet Uddetorp utanför Skara.
Ett rikt fågelliv är bra för trivseln i städer, och nu visar det sig att fågelsången är en bidragande orsak till detta. Unga stadsbor som fick bedöma olika stadsmiljöer blev mer positivt inställda om de samtidigt hörde fågelsång, särskilt om det var flera arter som sjöng. När städer förtätas är det därför viktigt att ha kvar goda fågelmiljöer, enligt forskarna vid SLU och Göteborgs universitet.
Ny forskning från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) visar att bakterier kan få vete att ta upp mer vatten. Det öppnar möjligheter för odling i torra områden, som tidigare varit olämpliga för jordbruk, och kan bidra till en ökad livsmedelsproduktion.
Försörjningen av städernas befolkning var en av de viktigaste faktorerna för det nya industrisamhällets framväxt under 1900-talet. Trädgårdsprodukter var efterfrågade och det fanns hundratals småskaliga trädgårdsföretag i närheten av de större städerna. I en unik avhandling från SLU beskriver Inger Olausson hur den svenska trädgårdsnäringen förändrades när transporterna effektiviserades.
Naturen är för många en plats för rekreation och upplevelse. De flesta av oss tar för givet att obehindrat kunna vandra längs slingrande stigar i ett vårblommande backlandskap, cykla längs vackra skogsvägar, paddla kanot i våra vattendrag och åka skidor i fjällandskapets storslagna natur. Men hur gör vi detta tillgängligt för alla?
Koldioxidutsläppen i svenskt fiske skulle kunna minska med 30–60 procent om fisket förvaltades mer effektivt. Det visar beräkningar i en ny nordisk studie som letts av Staffan Waldo från SLU. Små fiskbestånd och en alltför stor fiskeflotta innebär att en fiskare idag måste lägga mycket tid och bränsle på att fånga sin kvot, vilket är både kostsamt och genererar utsläpp.
Kungl. Skytteanska Samfundet utdelar vid sin årshögtid den 16 maj ett pris på 30 000 kronor till en yngre lovande forskare vid SLU:s skogsvetenskapliga fakultet i Umeå. Priset går till Matthias Peichl, institutionen för skogens ekologi och skötsel.
Ökande utsläpp gör att problemen med giftigt kvicksilver i näringskedjorna växer. Hur kan vi motverka att det kvicksilver som redan kommit in i globala kretslopp hamnar i kinesers ris och i svenskars insjöfisk? Det kommer ett nystartat femårigt svenskt-kinesiskt forskningssamarbete att titta närmare på. Målet är bland annat nya metoder för markanvändning.
Nu finns Grodguiden, en ny app som uppmärksammar svenska groddjur. Med appen kan du bl.a. artbestämma groddjur, lyssna på läten och rapportera dina fynd till Artportalen. Grodguiden är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen och ArtDatabanken vid SLU.
– SLU:s forskare skriver inte ”vinklade” rapporter på beställning. Åsa Romsons anklagelser är både befängda och äreröriga, och något som hela forskarsamhället borde reagera mot. Det säger rektor för SLU Lisa Sennerby Forsse i en kommentar till Åsa Romsons (Mp) påståenden i onsdagens riksdagsdebatt om vargpolitiken, att regeringen tvingat ”vissa forskare” att skriva ”vinklade” rapporter.
Nu finns en webbplats som hjälper lantbrukaren att gödsla fältet på bästa sätt för att få högre skördar och minskade förluster av kväve. Med satellitbilder kan man på enskilda fält, jordbruksblock, undersöka variationen i hur det växer på fälten och med utgångspunkt från det skapa kvävebehovskartor.
Att minska övergödningen av Östersjöns är delvis jordbrukets ansvar, men lösningen kan knappast vara att sluta producera mat. Vad finns det då för lösningar på ekvationen? Denna fråga kommer att stå i fokus under en temadag vid SLU i Uppsala den 13 maj, som samlar yrkesfolk från forskning, myndigheter och näringsliv. Moderator är Hanna Zetterberg.