Nystartat svensk-kinesiskt samarbete ska minska risk att kvicksilver hamnar i maten

Ökande utsläpp gör att problemen med giftigt kvicksilver i näringskedjorna växer. Hur kan vi motverka att det kvicksilver som redan kommit in i globala kretslopp hamnar i kinesers ris och i svenskars insjöfisk? Det kommer ett nystartat femårigt svenskt-kinesiskt forskningssamarbete att titta närmare på. Målet är bland annat nya metoder för markanvändning.

Kvicksilver är ett stort och växande miljö- och hälsoproblem som i viss mån har hamnat i skymundan. Utsläppen av kvicksilver ökar globalt, främst i Asien där Kina bidrar mest. De största utsläppskällorna är förbränning av fossila bränslen samt olika gruv- och industriverksamheter.

Genom processer i mark och vatten omvandlas kvicksilver till metylkvicksilver, som lätt tas upp och lagras i organismer. Metylkvicksilver är extremt giftigt och skadar bland annat den mentala utvecklingen hos barn.

– Globalt sett är fisk den största källan för människors upptag av kvicksilver. Nyligen har en kinesisk forskargrupp dock visat att även ris kan var en stor kvicksilverkälla i delar av Sydostasien, berättar Kevin Bishop, SLU, ansvarig för det svensk-kinesiska forskningssamarbetet.

Det är bakgrunden till ett nystartat femårigt svensk-kinesiskt forskningssamarbete om kvicksilver som stöds av Vetenskapsrådet. Forskarna har många kunskapsluckor att fylla om processerna bakom bildandet av metylkvicksilver i mark- och vatten, och om hur ämnet kommer in i näringskedjan.

– Vi kommer att få leva med förhöjda halter av kvicksilver i mark under lång tid framöver. Därför är det viktigt att förstå omsättningen av kvicksilver i naturen bättre, så vi kan sköta marken i skogsbruk och risodling på ett sätt som minimerar riskerna för att människor exponeras, säger Kevin Bishop.

I det svensk-kinesiska projektet samarbetar ledande forskargrupper från State Key Laboratory of Environmental Geochemistry, vid Kinas Vetenskapliga Akademi, där över 30 forskare är verksamma inom kvicksilverrelaterade projekt, med forskargrupper från Sveriges lantbruksuniversitet, samt Uppsala, Stockholm och Umeå Universitet.

– Projektet förenar två av världens ledande forskningsmiljöer, det ska bli spännande att se vad vi kan åstadkomma tillsammans. Men först behöver vi lära oss mer om varandra, säger Kevin Bishop.

Därför samlas forskarna i projektet till en tio dagars workshop med start i helgen. Mötet inleds på på Wiks slott utanför Uppsala, och senare i veckan fortsätter man till SLU:s forskningsstation i Vindeln, med avslutning i Abisko.

Kontakt

Kevin Bishop, institutionen för vatten och miljö, SLU. Mobil 070-638 25 17.

Media välkomnas att delta i workshopen som hålls på engelska, se nedan. Möjlighet finns även att boka enskild tid för intervju.

Läs mer

• Svensk-kinesiskt forskningssamarbete – inledande workshop 17/5–27/5.
• Sino-Swedish Mercury Management Research Framework (SMaReF)  i VR:s projektdatabas, sök på projektnamnet.
• Beslut om rambidrag forskningssamarbete Kina på VR:s webbplats.

Fakta om det svensk-kinesiska samarbetsprojektet

Kvicksilver som lätt tas upp och lagras i organismer, metylkvicksilver, skapas i våtmarker. I Kina handlar det mest om risfält, i Sverige om myrar. Inom Sino-Swedish Mercury Management Research Framework ska forskarna bl.a. jämföra kvicksilveromsättningen i dessa miljöer, vilket väntas ge insikter om hur vi kan minska upplagringen av metylkvicksilver i fisk och ris. Kan man med hjälp av nya markanvändningsmetoder minska bildningen av giftigt metylkvicksilver?

Fokus i projektet ligger på att förbättra kunskapen inom fyra områden av kvicksilvers biogeokemiska kretslopp: 1) gasutbyte av kvicksilver mellan mark och atmosfär, 2) faktorer som kontrollerar bildning och nedbrytning av metylkvicksilver, 3) introduktion av metylkvicksilver i ris och i den akvatiska näringsväven, samt 4) riskvärdering och återställning av starkt kvicksilverförorenade miljöer.

Projektet löper under tiden 2014-2018 och stöds av Vetenskapsrådet med totalt 24,5 miljoner kronor.

Förutom Vetenskapsrådet är det kinesiska miljöministeriet en viktig intressent. Även svenska myndigheter kommer att kunna få stor nytta av resultaten.