Att hålla dräktiga suggor i grupp fungerar, skriver SLU-forskare i en vetenskaplig artikel som sammanfattar svenska erfarenheter under 25 år. Forskarna hoppas att artikeln uppmärksammas i länder där merparten av suggorna hålls isolerade, i strid mot EU:s direktiv.
I höst kan skolelever över hela landet hjälpa forskare att förstå hur träden vet att det är höst. Främst handlar det om ljusets inverkan, och eleverna kommer att undersöka hur gatlyktor påverkar höstlöven hos olika trädslag. Försöket är en uppföljning av ett mycket lyckat försök 2013, då 10 000 elever samlade in en enastående mängd data som används i studier av klimatförändringarnas effekter.
Hippocampusdagen vid SLU och SVA är tillbaka. Efter några års uppehåll arrangeras den 14 november 2014 en Hippocampusdag i Uppsala med fyra intressanta teman.
Naturhänsyn i skogsbruket genom att lämna enskilda träd och trädgrupper vid avverkning fungerar, konstaterar en internationell forskargrupp ledd av två forskare vid SLU. Forskargruppen har analyserat data från ett stort antal studier världen runt.
A global meta-analysis published in Journal of Applied Ecology embracing boreal and temperate regions confirms that retention forestry has good effects on forest species compared to clearcuts. Nevertheless, some forest species will still need protection of large reserves.
Författaren och EU-parlamentarikern Isabella Lövin är en av årets fem hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och sannolikt också den mest kända. De övriga är den colombiansk-kanadensiske parkutvecklaren Gil Penalosa, brittiskorna Ottoline Leyser, växtgenetiker, och Sandra Edwards, grisforskare, samt Ingmar Börjesson, f d forskningschef vid Lantmännen.
Sedan kolonialtidens dammbyggen satte stopp för gumsillars vandringar mellan sjöar och hav i delar av östra USA har dessa instängda fiskbestånd förändrats, och fisken livnär sig på mer småvuxna djurplankton än tidigare. Nu visar Magnus Huss från SLU och kollegor vid Yale University att den nya varianten av gumsill också har drivit fram anpassningar hos en annan djurplanktonätande art i sjöarna.
Majoriteten av jordens drygt 800 miljoner undernärda eller svältande människor bor i städer. Är odling av grönsaker och uppfödning av grisar i städer ett sätt att säkra livsmedelsförsörjningen för de fattiga i Asiens eller Afrikas städer? Eller är lantbruk i eller runt städer bara ett sanitärt folkhälso- och miljöproblem? Det diskuteras vid ett seminarium i Stockholm arrangerat av SLU Global.
I vissa områden längs Östersjöns kuster är gråsälsbeståndet så kraftigt att det är nästan omöjligt att använda traditionella redskap i småskaligt torskfiske. Nu hoppas SLU-forskare att torskburar med batteridrivna lampor inuti kan bli en lösning för drabbade fiskare. Problemet med burfiske har varit dålig effektivitet, men om burarna förses med gröna lampor kan fångsterna öka med 80 procent .
Den som har goda kunskaper om arter kan i sommar komma med kompletterande data till ArtDatabankens förslag till ny rödlista. Arter som vikare, göktyta och strandpadda ser ut att lämna rödlistan. Däremot minskar flera vanliga arter så mycket att de nu riskerar att rödlistas.
Presskonferens tisdag 17 juni kl. 12-13 med efterföljande mingel och förtäring, Sveriges lantbruksuniversitet, Slottsvägen 2, Alnarp. OSA senast 16 juni till Marie Olsson på marie.olsson@slu.se Medier och företagsrepresentanter inbjuds att delta vid presskonferensen. Efter presskonferensen kommer prof Richard Mithen, prof Marie Olsson och Grönsaksmästarnas VD Stefan Tadic att finnas tillgängliga
Torskbeståndet i östra delen av Östersjön har mycket dålig tillväxt. Även om beståndets sammanlagda biomassa är stor domineras den helt av små och magra individer. Tillväxten har minskat sedan mitten av 1990-talet och produktiviteten är mycket låg. Nu visar en ny studie att den minskade tillväxten beror på att det finns för många små individer i samma storleksgrupper som konkurrerar om födan.