Utövarna av parallellvetenskap förvrider för att vilseleda snarare än informera. De är skickliga i att manipulera medier, vilket i sin tur förvrider de beslutsfattande miljöerna. I den meningen är de ett hot mot själva demokratin, som är beroende av en välinformerad allmänhet. skriver doc Jens Sundström, och prof em Torbjörn Fagerström, SLU i Wall Street Journal
Ulla Håkansson har under en mycket lång period varit en internationellt välkänd dressyrryttare. Nu har hennes stiftelse donerat 1,6 miljoner till ett doktorandprojekt på Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet heter "Bättre sits och ridning genom träning av ryttarens balans och koordination".
Ett forskningsprojekt vid SLU visar nu att högpresterande tävlingshästar, i detta fall varmblodiga travhästar, kan tävla även om de utfodras enbart med grovfoder av bra kvalitet. Studien visar dessutom att mängden träning kan minskas för de unga hästarna utan att det påverkar förmågan att komma till start.
Genom olika fjärranalysmetoder kan det nu fastslås vilket som är Umeå kommuns högsta träd. Detta, men mycket annat får du veta på invigningen av Ljungbergslaboratoriet vid SLU den 23 oktober klockan 10:00. Med stöd från Ljungbergsfonden har ett toppmodernt laboratorium för fjärranalys byggts upp, vilket kommer att vara till stor nytta för studenter och forskare vid SLU.
Tidigare har det rapporterats fynd av högfluorerade ämnen i dricksvatten på flera platser i Sverige med följden att vattentäkter fått strypas eller stängas helt. Nu har SLU-forskare för första gången genomfört en rikstäckande studie av förekomsten i svenska floder och vattendrag och funnit förhöjda halter på ett flertal platser.
"Sverige och maten – vad ingår i en svensk livsmedelsstrategi?" är namnet på en konferens som hålls av forskningsplattformen Framtidens lantbruk vid SLU i Uppsala torsdag den 23 oktober. Under det senaste året har många efterfrågat en nationell livsmedelsstrategi för Sverige. Men varför behövs en svensk livsmedelsstrategi och vem behöver den? Vilka ämnen bör en livsmedelsstrategi ta upp?
Nedbrytningen av förna, dvs. nedfallna löv, kvistar etc. i skogsmark är en viktig process som bland annat påverkar näringstillgången i skogen. För att kunna förutsäga vad ett ändrat klimat kan betyda för nedbrytningen behöver man ta reda på hur olika markorganismer påverkas. Landsnäckor är bra modellarter för sådana nedbrytande organismer.
Hos vilda minkhannar som har ackumulerat höga halter av vissa miljögifter går det att se tecken på feminisering, en påverkan på fortplantingssystemet. Det visar en forskargrupp från SLU, som använder vild mink för att utvärdera effekter av hormonstörande ämnen i miljön. Artikeln publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Chemosphere.
Originalteckningar gjorda av Hilma af Klint, som har haft stor betydelse för abstrakt konst, ägs av och finns på Veterinärmuseet, SLU i Skara. Det är illustrationer till John Vennerholms lärobok ”Hästens operativa speciella kirurgi”, tryckt 1901. Vernissage: Lördag 11 oktober 18.30. Göran Jönsson inviger utställningen som är öppen till 24.00.
Ultravioletta mönster kan göra fönsterglas synligt för fåglar, och därmed förhindra dödliga krockar. Tyvärr lär fönstren inte fungera lika bra för alla fågelarter, utan bara för de som har en viss typ av färgseende, såsom små tättingar, måsar och papegojor. För rovfåglar, gäss, duvor och kråkor är mönstren däremot svåra att upptäcka. Det visar Olle Håstad och Anders Ödeen i en artikel i PeerJ.
Små jordbruk med stor biologisk mångfald har bäst förutsättningar att producera mat till många, om de samtidigt ska vara självförsörjande på drivmedel och växtnäring. Det hävdar Kristina Belfrage i en avhandling från SLU. Viktiga inslag i denna typ av jordbruk är flera djurslag, betesmarker och god tillgång på arbetskraft.
Nu lanseras fler historiska perenner under varumärket Grönt kulturarv®. Från våren 2015 utökas sortimentet med tre nya sorter. Sorterna är bergnepetan ’Linghem’ från Östergötland, höstfloxen ’Morfar Albert’ odlad i en koloniträdgård i Stockholm och stor kustruta ’Rospiggen’, insamlad i Uppland. Alla har en odlingshistoria som sträcker sig bakåt till 1920- eller 1930-talet och troligen än
