Regeringen har beslutat utse Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) till nationellt referenslaboratorium för bihälsa. I praktiken innebär det att institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala fortsätter med en verksamhet som pågått sedan länge.
Efter årtionden av kraftigt minskande ålbestånd jorden runt syns tecken på att en återhämtning kan vara möjlig. Men det är hög tid att de olika arterna får ett tillräckligt skydd i hela sina utbredningsområden, och det är hög tid för nationsövergripande förvaltningsplaner. Så skriver nära 70 ledande ålforskare i en gemensam deklaration i tidskriften Fisheries.
Rovdjurens återkomst i Europa är en stor framgång för naturvården. På en tredjedel av det europeiska fastlandet finns åtminstone ett av de stora rovdjuren. Det visar en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science som forskare från 26 länder har bidragit till, bl a från svenska SLU. Ett utmärkt exempel på att människor och stora rovdjur kan dela samma landskap, enligt forskarna.
The recovery of large carnivores in Europe is a great success for nature conservation. At one third of mainland Europe, at least one species of large carnivore is present, according to an article in the magazine Science that researchers from 26 countries have contributed to. It is an excellent example that humans and carnivores can share the same landscape, says main author Guillaume Chapron, SLU.
FISK & FISKE. I dag skrev SLU och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) under en ramöverenskommelse om samverkan för de kommande sex åren. Samverkan gäller kunskapsförsörjning till stöd för akvatisk resursförvaltning och åtgärdsinriktat miljöarbete. Ramöverenskommelsen anger ingen ekonomisk omfattning, men uppdraget från HaV till SLU har de senaste åren legat på drygt 100 miljoner kronor per år.
Priset på ridlektioner påverkas av ridskolans avstånd till tätorter, tätortens folkmängd och hushållens inkomster. Andra faktorer är organisation, ledarskap och ridskolans lokaler och utrustning. Det skriver en forskargrupp från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i en artikel som nyligen publicerades i Journal of Outdoor Recreation and Tourism.
Regeringsdeklarationen 2014 innehåller ett löfte att ta fram en svensk livsmedelstrategi. Forskningsplattformen Framtidens lantbruk vid SLU kommer nu med ett inlägg till regeringens strategiarbete.
Norra Sverige har drabbats av flera stora stormfällningar under senare år och granbarkborrarna har haft tillgång till vindfällda träd under tre somrar i följd. Därmed ökar också risken för att den förhöjda populationen av barkborrar ska börja döda stående träd under kommande år, enligt forskare vid SLU. Därför är det viktigt att fortsätta att ta bort stormfällda träd ur skogen.
En analys av hela arvsmassan hos 48 fågelarter visar att en närmast explosionsartad utveckling i fåglarnas släktträd tog fart för 66 miljoner år sedan. Släktträdet bekräftar många släktskapsteorier som tidigare har ifrågasatts, och bjuder även på nya överraskningar. Bakom studien står en stor internationell forskargrupp, med medverkan från SLU och Uppsala universitet.
Djurskyddsforskning, nya rön om djurs välfärd och diskussioner kring djuretiska dilemman. Lyssna på och diskutera med framtida djurskyddsinspektörer, rådgivare och forskare på årets Hernquistdag den 16 december på SLU i Skara.
Sömn ger återhämtning för både hjärna och kropp. Emma Ternman har i sin doktorsavhandling vid SLU visat att en ko sover knappt två timmar per dygn. Sömntiden är som kortast när kon just har fått sin kalv, och den ökar med tiden efter kalvning. Korna ligger ned, dvs. vilar eller sover, under tolv timmar per dygn, och det är viktigt att korna får både tid och plats för det.
Varje år vållar snytbaggar svenskt skogsbruk förluster på hundratals miljoner genom att gnaga av barken på tall- och granplantor. I en avhandling från SLU har man i detalj studerat hur snytbaggen äter på plantor. Man såg bland annat att den åt kortare måltider från plantor som behandlats med ett naturligt växthormon. Detta är därför en lovande metod att öka plantornas chans att överleva.
