Vad kan vi göra för att få folk att äta mer ärter och bönor och andra baljväxter? Och kan europeiskt jordbruk täcka det egna behovet av dessa proteingrödor? Svar på sådana frågor är målet med ett möte i Alnarp den 26 februari som riktar sig till forskare, odlare och livsmedelsproducenter från olika delar av Europa.
BRSV är ett virus som angriper luftvägar hos nötkreatur och som banar väg för andra infektioner. Dagens vacciner ger kalvar ofullständigt skydd men nu är en ny generation vacciner på väg. De nya vaccinerna är framtagna med hjälp av modern genteknik och tester på kalvar har varit mycket lovande. Om detta skriver Krister Blodörn i en avhandling från SLU.
Professor Peter Högberg, Umeå föreslås av styrelsen för SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) till ny rektor för universitetet efter Lisa Sennerby Forsse, vars mandatperiod upphör den 30 juni i år.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) redovisar för verksamhetsåret 2014 ett överskott på 173 miljoner kronor. Resultatet kan delvis förklaras av att SLU sålt mark i Uppsala för 98 miljoner kronor. Men universitetet har nu en ekonomi i balans efter ett omställningsarbete där ett 60-tal anställningar avslutats under 2013–2014.
Renskötseln är idag på väg in i den digitala tidsåldern, till nytta inte bara i det dagliga arbetet utan också i samråd med bl.a. skogsbruket. Renbruksplaner som stöds av GIS-kartor, satellitbildsinformation och data från GPS-försedda renar ger idag en mycket tydlig bild av markanvändningen inom en sameby. Om historien bakom detta tekniksprång berättar Per Sandström i en avhandling från SLU.
En ny familj av bakterier som är vanliga hos malariamyggor har upptäckts av forskare vid SLU, Uppsala universitet och två utländska universitet. Nu görs försök att utnyttja dessa bakterier i kampen mot malaria.
Träd i parker och andra offentliga miljöer orsakar ibland intressekonflikter. Forskaren Johan Östberg vid SLU har arbetat tillsammans med flera myndigheter och organisationer för att bena ut hur man kan se på trädens värden för olika intressenter inför beslut om de ska få stå kvar eller fällas.
Ädellövskogen i södra Sverige höll sig kvar längre än man tidigare har trott, vilket kan förklara att så många hotade arter ännu finns kvar i landskapet. Dagens ädellövskogar skiljer sig dock ganska mycket från dem som fanns före människans intåg. Bland annat har linden varit väldigt vanlig i vissa områden. Detta visar Tove Hultberg från SLU i en ny avhandling.
I ett nytt projekt medverkar svenska forskare från ett antal universitet till att förbättra internetuppslagsverket Wikipedia. Wikipedia fyller en ständigt ökande funktion som det tillgängliga uppslagsverket i alla möjliga frågor. Därför är det naturligt att också de som producerar den nya kunskapen engagerar sig i det kunskapsprojekt som Wikipedia är.
Djurparksdjurens biologi och beteende är en nystartad distanskurs som anordnas av Högskolan i Skövde, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Skara och Stiftelsen Nordens Ark i samarbete. Syftet med kursen är att lära sig mer om hur djur beter sig på en djurpark, kopplat till djurens biologi.
Den största andelen däggdjur som används inom biomedicinsk forskning är möss och musuppfödning är en viktig del av försöksdjursanvändning. Det är vanligt att enskilda musungar eller hela kullar dör, det påverkar försöksplanering då det skapar osäkerhet kring hur många djur som finns för forskning. Elin Weber, SLU i Skara, har i en avhandling visat på faktorer som påverkar musungars överlevnad.
Många faktorer påverkar sorkarters livsbetingelser. Magnusson undersöker i sin avhandling hur förändrad markanvändning, till följd av trakthyggesbruk, leder till biotopförlust för skogslevande arter och påverkar artsammansättningen. Gamla, flerskiktade skogar har ersatts av unga, enkelskiktade monokulturer. I avhandlingen har tre cykliska sorkarter studerats i relation till trakthyggesbruket.
