Under Valborgshelgen, 30 april–1 maj, genomförs Vårkollen för första gången. Svenska Botaniska Föreningen samlar tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, in rapporter om en handfull vårtecken över hela landet. Alla får vara med och rapportera, ung som gammal, proffs som amatör. Det är bara att gå in på sajten Vårkollen.se och själv klicka i hur långt vårtecknen kommit.
Vad finns det för möjligheter och utmaningar med vilda djur? Över hela världen har de vilda djuren viktiga funktioner, både för naturen i sig, och för oss människor. Den 26-29 april anordnar SLU en internationell konferens med forskare inom biologi, samhällsvetenskap och veterinärmedicin, från 13 olika länder, för att diskutera världsomspännande skillnader i synen på vilda djur.
CropSAT är ett verktyg som gör att du kan se ditt fält från ovan via datorn. Den visar variationen i biomassa på ett fält beräknat från satellitbilder. Nu presenteras en ny och mer användarvänlig variant av den försöksversion av verktyget som togs fram förra året. CropSAT är resultatet av ett brett samarbete mellan forskning, rådgivning, företag och myndigheter.
ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet kommer ta med nordhavsräka på den svenska rödlistan. Den placeras i kategorin Nära hotad (NT) eftersom antalet under en tioårsperiod har minskat mer än vad som kan anses som normala fluktuationer.
Tillväxt Trädgård är ett nationellt samarbete mellan näringsliv och akademi. Verksamheten startade 2008 och har bidragit till högre produktionsvärde, ny kunskap och ökad framtidstro inom trädgårdsnäringen. Inför avtalsperioden 2015-2017 har antalet samverkande parter ökat från 12 till 17. Dessutom har konceptet vässats ytterligare.
Tillväxt Trädgård har framgångsrikt etablerat sig som en arena
Försöken att tillverka spindeltråd har hittills inte gett fibrer som matchar det naturliga materialets egenskaper. Nu tycks drömmen om en mer naturtrogen konstgjord spindeltråd vara på väg att förverkligas. I fredags publicerade Anna Rising och Jan Johansson från SLU och KI en artikel där de beskriver hur man i en spinningsapparat kan skapa en miljö som liknar den i en spindels spinnkörtel.
Hur vi gör framtidens städer mer hållbara med hjälp av restvärme?
Tillsammans med ett antal aktörer bjuder Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) in till en öppen innovationstävling kring innovativ användning av restvärme i framtidens städer. Tävlingen vänder sig till studenter och yrkesverksamma och pågår fram till 22 juni 2015.
Restvärme är överbliven värme från olika typer av industriel
I ett varmare och regnigare klimat påverkas transporten och nedbrytningen av bekämpningsmedel i marken, men också bekämpningsbehovet. Det kan medföra ökad risk för kontaminering av grundvattnet från en större andel av åkerarealen än idag, enligt Karin Steffens vid SLU. Effektiva motåtgärder är nödvändiga
Huggningar av fjällbjörk i en zon närmast kalfjället för byggnadsvirke och brännved ledde till avskogning under perioden 800 till 1100 e. Kr. och skogen har fortfarande inte kommit tillbaka 1000 år senare. Det visar en ny studie genomförd av forskare verksamma vid SLU i Umeå och vid vid Silvermuseets forskningsinstitut INSARC i Arjeplog.
En industridoktorand inom företagsekonomi anställs nu i samverkan mellan Hushållningssällskapet Sjuhärad och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. För att klara framtidsfrågorna inom de gröna näringarna är det viktigt att forskare, främst inom den tillämpade forskningen, finns ute i företagen. Samarbetet är det första inom en överenskommelse mellan SLU och Västra Götalandsregionen.
Nu finns en ny version av webbtjänsten Skogsskada från SLU. I verktyget kan du lära dig om skogsskador och få hjälp med att diagnostisera skogsskador. Du kan också dela med dig av dina observationer genom att rapportera in skador. En våraktuell skogsskada är svampsjukdomen tallskytte som kan orsaka skador i både naturliga och planterade täta tallföryngringar i södra Sverige.
Fånggrödor minskar utlakningen av kväve genom att växa vidare när huvudgrödan har skördats. Nu visar forskare från SLU att fånggrödor dessutom kan bidra till att Sverige når uppsatta klimatmål, genom att öka mullhalten i jorden. Det kol som binds in i åkermarken kan nämligen kompensera för en inte försumbar del av Sveriges utsläpp av växthusgaser.
