Lokaler och mark vid SLU i Balsgård kan idag inte utnyttjas fullt ut med de resurser som är tillgängliga. SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har därför sökt frigöra det kapital som finns bundet i mark och byggnader genom en försäljning av fastigheten Balsgård. Den här processen har nu avbrutits. LTV-fakulteten bedömer att inget av anbud som lämnats kan svara upp mot de önskemål som fakultete
Det finns många olika metoder för att bedöma hur värphönsen mår och nu har Malin Alm jämfört dem i sitt doktorsarbete vid SLU. En metod som visade sig ha stor potential var att bedöma hur äggskalet såg ut, men flera metoder bör användas för att ge en enhetlig bild.
Idag används naturvårdsbränning för att gynna brandnäva och svedjenäva, våra enda brandberoende växter, men alla bränder har inte lika god effekt. Fokus bör ligga på näringsrika marker, humusskiktet ska brinna ned ordentligt och bränningen bör inte göras för tidigt på säsongen. Detta visar Lotta Risberg i en avhandling från SLU.
Att bekämpa kvickrot mekaniskt, utan bekämpningsmedel, kräver mycket diesel, men det går att minska energiförbrukningen. Ett sätt är att bara använda upprepad stubbearbetning när det verkligen behövs, t.ex. då växtperioden efter skörd är lång och gynnsam för kvickroten. Mellangrödors förmåga att konkurrera med kvickrot skulle också kunna utnyttjas i kombination med mekanisk bekämpning.
Under de senaste två årtiondena har mullhalten i svensk åkermark ökat på grund av en ökad odling av fleråriga vallar. Mullhalten är avgörande för markens bördighet, men en ökad inbindning av organiskt kol i marken motverkar också utvecklingen mot ett varmare klimat. Överskottet av hö konsumeras av en växande svensk häststam, som alltså ger fördelar för både åkermark och klimat.
Skogarna i norr kan på sikt komma att utsättas för hård press då den globala efterfrågan på naturresurser ökar samtidigt som klimatet förändras och det ställs allt högre krav på miljöhänsyn, enligt en ny bok om de nordiska skogarnas framtid.
SLU Alnarp och Tankesmedjan Movium bjuder in till en inspirationsdag kring Alnarps landskapslaboratorium, där resultaten från 30 år av innovativa design-, anläggnings- och skötselinsatser presenteras via föreläsningar och guidad vandring. Med fokus på gestaltning av nya landskapselement och landskapskaraktärer är landskapslabbet unikt i Sverige.
Det blir även en visning och presentation av
Svensk humansjukvård sparar minst nio miljoner kronor per år genom de åtgärder som grisbranschen vidtar för att förhindra att antibiotikaresistenta bakterier (LA-MRSA) får fäste i svenska besättningar. De rekommendationer som branschen följer har utvärderats, och visade sig vara samhällsekonomiskt lönsamma om risken för införsel av LA-MRSA via andra kanaler än importerade avelsgaltar är liten.
Ett större utbildnings- och tillämpningsprojekt av obemannade flygfarkoster (UAV) och sensorteknik inom växtodlingsbranschen inleds i samverkan med Naturbruksskolan Sötåsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Utvecklingen av UAV-teknik sker explosionsartat, mer kunskap och kostnadseffektiva tillämpningar för lantbruket är viktigt om tekniken ska kunna användas brett. Projektet är en början.
Hur stor är skillnaden i inkomst för barn till lantbrukare och fiskare om de väljer samma yrke som sina föräldrar jämfört med om de väljer en annan karriär? Svaret är att de tjänar ca 25 procent mindre än om de valt ett annat arbete, enligt en studie från AgriFood Economics Centre.
Fascinerande växters dag infaller i dag den 18:e maj och är ett återkommande internationellt arrangemang som först lanserades 2012 av forskare inom ämnesområdet växtbiologi. Under den här veckan ordnar universiteten i Lund, Uppsala och Umeå tillsammans med SLU, aktiviteter som man kan besöka. Syftet är att sätta växterna i rampljuset och påminna om växternas betydelse för samhället.
En av de viktigaste orsakerna till att snöleoparden är hotad är att den äter tamboskap, främst getter och får. Men det går att lindra konflikten och skydda snöleoparderna, enligt en nyligen publicerad studie av Örjan Johansson från SLU och hans kollegor. De djur som snöleoparderna tar är ofta de som har halkat efter hjorden – snöleoparderna föredrar egentligen vilda byten.
