Martin Hallinger, forskare vid institutionen för ekologi, samlar in dvärgbjörk. Foto: Martin Hallinger
Buskarna blir fler och större på tundran i norra Europa, Asien och Nordamerika. Det är inte bara ett tecken på att klimatet förändras utan kan också påskynda uppvärmningen. Ett internationellt forskarteam, där bland annat SLU-forskaren Martin Hallinger ingår, har studerat 37 platser i nio arkt
Sex betydelsefulla forskare blir hedersdoktorer vid SLU i år. Det står klart när universitetets fyra fakulteter har utsett sina hedersdoktorer.
Jämn och snabb uppkomst bäddar för god tillväxt och hög skörd i salixplanteringar, och därför är det viktigt att välja sticklingar med omsorg och att plantera dem på rätt sätt. Om detta berättar Stina Edelfeldt i en avhandling från SLU. Att plantera sticklingar liggande och att använda klena sticklingar ökar t.ex. risken för luckiga bestånd. Och kvävegödsling kan gynna ogräsen mer än salixen.
The genome of the parasite that is causing clubroot disease on several agricultural and horticultural crops is now released. The new knowledge will hopefully be useful to develop better diagnostic methods, breeding strategies and elucidating the biology of this unique plant pathogen group.
Nu är arvsmassan (genomet) hos den skadegörare som orsakar klumprotsjuka på kål- och oljeväxter kartlagd. Kunskapen kan komma att gynna utvecklingen av diagnostiska verktyg i fält, öka förståelsen för organismens biologi samt underlätta växtförädlingen.
Trots att halterna av de flesta miljögifter och tungmetaller minskar i kustbestånd av abborre och tånglake mår fisken allt sämre. Vad det beror på, vet forskarna ännu inte. Exempelvis har fisken fått mindre könskörtlar och levern, ämnesomsättningen, saltbalansen och immunförsvaret har påverkats. Ytterligare studier krävs för att klargöra orsakerna.
Artdatabanken vid SLU får 15 miljoner kronor ur regeringens vårbudget, till Svenska artprojektet. – Vi är glada över att få de här pengarna. Det är ett erkännande av att SLU och Artdatabanken gör ett bra arbete och att regeringen har förtroende för Svenska artprojektet, säger Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken på SLU, som driver Svenska artprojektet.
Vid kompostering kan utsläppen av växthusgaserna metan och lustgas vara allt från försumbara till stora. Evgheni Ermolaev från SLU visar i sin doktorsavhandling att utsläppens storlek beror på hur komposten sköts och att kompostens vattenhalt är den faktor som påverkar utsläppen mest.
Lokaler och mark vid SLU i Balsgård kan idag inte utnyttjas fullt ut med de resurser som är tillgängliga. SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har därför sökt frigöra det kapital som finns bundet i mark och byggnader genom en försäljning av fastigheten Balsgård. Den här processen har nu avbrutits. LTV-fakulteten bedömer att inget av anbud som lämnats kan svara upp mot de önskemål som fakultete
Det finns många olika metoder för att bedöma hur värphönsen mår och nu har Malin Alm jämfört dem i sitt doktorsarbete vid SLU. En metod som visade sig ha stor potential var att bedöma hur äggskalet såg ut, men flera metoder bör användas för att ge en enhetlig bild.
Idag används naturvårdsbränning för att gynna brandnäva och svedjenäva, våra enda brandberoende växter, men alla bränder har inte lika god effekt. Fokus bör ligga på näringsrika marker, humusskiktet ska brinna ned ordentligt och bränningen bör inte göras för tidigt på säsongen. Detta visar Lotta Risberg i en avhandling från SLU.
Att bekämpa kvickrot mekaniskt, utan bekämpningsmedel, kräver mycket diesel, men det går att minska energiförbrukningen. Ett sätt är att bara använda upprepad stubbearbetning när det verkligen behövs, t.ex. då växtperioden efter skörd är lång och gynnsam för kvickroten. Mellangrödors förmåga att konkurrera med kvickrot skulle också kunna utnyttjas i kombination med mekanisk bekämpning.
