Traditionell växtförädling för direkt resistens mot skadegörare leder ofta till snabba anpassningar hos skadeinsekterna. Genom att istället förädla för växtegenskaper som gynnar skadeinsekternas naturliga fiender, ofta andra insekter, kan vi få ett mer varaktigt växtskydd. Men då krävs nytänkande inom växtförädlingen, skriver tre SLU-forskare i tidskriften Trends in Plant Science.
En gen som normalt orsakar cancertillväxt har visat sig ha en helt motsatt roll vid prostatacancer. När genen är aktiv vid prostatacancer stimulerar den nämligen en annan gen som blockerar celldelning hos tumörceller. Resultaten banar väg för betydligt bättre diagnoser och prognoser än de som finns i dag. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp med bl.a. forskare från SLU.
Researchers at SLU and Uppsala University have in an international collaboration with IPB and LIPI in Indonesia identified two independent mutations in the MITF gene underlying white-spotted coat colour in the swamp buffalo. The results can be used to preserve the threatened white-spotted buffalo, which is a culturally and economically important domestic animal.
Forskare vid SLU och Uppsala universitet har genom ett samarbete med Bogor Agricultural University och Indonesian Institute of Sciences i Indonesien identifierat två oberoende mutationer i MITF-genen som förklarar vit pälsfärg hos vattenbuffeln. Resultaten kan användas för att bevara den utrotningshotade vitfläckiga vattenbuffeln som är ett viktigt husdjur både kulturellt och ekonomiskt.
Den fyllda pimpinellrosen ’Valdemarsvik’ och såpnejlikan ’Kvinnsgröta’, med en ovanlig mörkrosa blomfärg, är två av de nya kulturarvsväxterna som presenteras.
Våren 2016 kommer flera nya Grönt kulturarv®-sorter i handeln. Då introduceras den fyllda pimpinellrosen ’Valdemarsvik’, såpnejlikan ’Kvinnsgröta’, med en ovanlig mörkrosa blomfärg, och tre humlesorter med mycket lång odlingstraditi
Professor Charles Francis, University of Nebraska-Lincoln, USA, har utsetts till hedersdoktor av fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV) vid SLU i Alnarp.
På väg till SLU:s promotionshögtid (2-3/10 på SLU i Uppsala) kommer LTV:s hedersdoktor 2015, professor Charles Francis, University of Nebraska-Lincoln, USA, att bjuda på sin hedersdoktorsförelä
Hydrologiskt anpassade kantzoner vid avverkning, som följer de blötaste delarna, är billigare per hektar än fasta kantzonsbredder där man lämnar en jämn bård av träd utmed vattnen.
Roten förankrar växten i marken och tar upp vatten och näring. Dess utseende varierar både mellan och inom arter och denna diversitet har uppkommit när växterna anpassat sig till olika livsmiljöer. Rotens utveckling styrs därför till stor del av växtens genuppsättning. Forskare från bl a SLU har nu visat att det i många fall är nödvändigt att ta hänsyn till dessa geners komplexa samspel .
Betydande mängder spannmål har under senare år innehållit så mycket mögelgifter att de har fått skickas till förbränning. Nu har Ida Karlsson från SLU utvärderat en metod som gör det möjligt att identifiera toxinbildande Fusarium-svampar på artnivå. I en kartläggning av svampfloran i sädesfält var skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling ganska liten när det gäller Fusarium.
Att endast försöka se på färgen om en hamburgare är genomstekt är nästan omöjligt för hamburgare som är gjord av köttfärs förpackad i s k modifierad atmosfär - gasfylld förpackning. Färsen ändrar då färg betydligt snabbare så att den ser genomstekt ut. Detta gör att den kan se klar ut trots att temperaturen fortfarande är alltför låg för att döda bakterier. Det visar forskning från SLU.
I en vetenskaplig rapport från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) lyfts riskerna med ogrundade forskarlarm om sjukdomar bland vilda djur. De kan medföra en omotiverat negativ syn på vilt som i förlängningen hotar vår acceptans för ett rikt djur- och växtliv.
I årets Skogsdata kan man läsa om att den årliga tillväxten nu är uppe i 125 miljoner kubikmeter. Då den totala avgången är väsentligt mindre, under 100 miljoner kubikmeter, innebär det att det totala virkesförrådet fortsätter att öka och uppgår nu till 3,4 miljarder kubikmeter, det vill säga en fördubbling sedan den första Riksskogstaxeringen 1923-1929.
