EU-Kommissionen öppnar djurskyddscentra över hela Europa! Kom till SLU den 1 december och följ diskussionerna om hur dessa djurskyddscentra ska arbeta och var de ska placeras! Medverkande föreläsare är bl.a. Prof. Harry Blokhuis, SLU, Fredrick Federley, Europaparlamentariker, samt andra länders motsvarigheter till Sveriges Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW).
Växtförädlare på SLU har tagit fram en potatissort vars stärkelse har lågt glykemiskt index. Stärkelsen har dessutom egenskaper som tycks göra den lämplig att göra plast av. Även proteiner från vete har visat sig vara en bra råvara för tillverkning av biobaserade plastprodukter. Nu har forskargrupper på SLU tillverkat ett kompositmaterial av potatisstärkelsen och veteproteiner.
Alnarps nötköttdag firar i år tioårsjubileum. Denna temadag hålls på SLU Alnarp den 1 december och är en dag när producenter, forskare, rådgivare och studenter tillsammans ägnar sig åt frågor kring sydsvensk nötköttproduktion.
Allt större företag kräver fler anställda och kravet på tydligt och bra ledarskap ökar. Det gäller att hitta rätt personal och att skapa en arbetsmiljö som engagerar och gör det roligt att gå till jobbet. Men hur gör man? Hur ser morgondagens ledarskap inom lantbruk och trädgård ut? Den 8 december håller KCF-Kompetenscentrum företagsledning ett seminarium om ledarskap på SLU Alnarp.
En stor del av de suggor som slås ut ”i förtid”, såväl i Sverige som utomlands, lämnar produktionen på grund av dåliga ben. Det går dock att avla fram en robustare sugga, som lever och producerar under längre tid, genom en avel som premierar bra ben hos unga avkommor. Det visar Thu Hong Le i en avhandling från SLU.
Det är dags för världens regeringar att agera kraftfullt för att skydda pollinatörerna och därmed produktionen av mat, anser en internationell grupp av forskare - bl a professor Riccardo Bommarco, SLU - som i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Science ger tio förslag på vad samhället kan göra.
Malörtsambrosian, som sprids via fågelfrö, har hittills inte setts som något stort hot för Sveriges pollenallergiker. Den har helt enkelt blommat för sent för att hinna sätta frö, och har inte kunnat sprida sig. Nu visar forskare från SLU att det finns bestånd i norra Tyskland som är anpassade till nordliga breddgrader. Därför finns goda skäl att systematiskt övervaka och bekämpa denna växt.
Förekomsten av vanliga fiskarter som abborre och karpfiskar i Östersjön påverkas i hög grad av naturliga miljövariationer som vattentemperatur och salthalt. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man följer upp åtgärder för kustfisk. Det visar en studie från SLU. Forskarna anser att bedömningar av hur kustfisken mår bör göras inom ett område som ligger nära där undersökningar genomförts.
Den främsta drivkraften bakom denna utveckling var ”rödlistorna” som visade på hur arter hotades av dåtidens skogsbruk. Konsekvensen blev både att naturhänsyn integrerades i skogsbruket och att markägare frivilligt skyddade områden . Resultatet börjar synas i skogen med fler grova och döda träd i ungskogen och stora arealer frivilligt skyddade skogar.
Hönskött är en outnyttjad råvara för livsmedelsindustrin. Detta faktum kommer forskare vid SLU och representanter från Svenska Ägg att diskutera vid en mingelkväll på SLU i Skara. Samtidigt presenteras Hennovation – ett EU-projekt med fokus på hönors välfärd. Välkommen till provsmakning av höna samt mingel med forskare och personer från branschen
Nu kommer Blixtria, en app som hjälper studenter att utveckla och realisera sina affärsidéer. Blixtria har tagits fram av SLU Holding AB för att användas vid utbildningarna på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), men kan självklart användas av alla som vill utveckla en idé på ett enkelt och inspirerande sätt.
Med sju berättelser om det svenska lantbruket år 2030 vill forskningsplattformen Framtidens lantbruk vid SLU inspirera till diskussion och kunskapsproduktion om morgondagens lantbruk och matproduktion. Berättelserna lyfter fram både möjligheter och hot och väcker många frågor. Hur ser lantbruket och samhället ut år 2030? Och framför allt: hur vill vi att det ska bli?
