Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Pressinbjudan: SLU tar pulsen på hästens inre

    SLU medverkar sedan många år på Eurohorse i samband med hästtävlingar på Gothenburg Horse Show. I år visar och berättar forskare och studenter om hur hästens beteende kan tolkas med hjälp av en pulsmätare. Det som pågår inuti hästen är inte alltid tydligt på utsidan.

  • Kopparkulor minskar miljöpåverkan vid älgjakt

    En betydande mängd giftigt bly från blykulor deponeras i vävnaden hos skjutna älgar, vilket kan påverka både människors hälsa men också asätare som äter slaktrester. Genom att byta till kopparkulor, skulle jägare kunna eliminera en betydande källa till blyexponering hos människor och asätare, visar forskning från bl a Sveriges lantbruksuniversitet.

  • Hoppstjärtarnas mångfald får sin förklaring

    I marken finns oftast stora mängder hoppstjärtar av en mängd arter, och dessa har en viktig roll i näringsomsättningen. Ekologer har länge frågat sig varför markdjurssamhällen ofta är så oväntat artrika. En ny avhandling från SLU ger den troliga förklaringen – i jord som ser homogen ut finns en rad småskaliga skillnader som erbjuder djuren en mängd olika ekologiska nischer.

  • ​Skolklasser kan vinna resa till nationalpark

    Nu lanseras Gilla naturen, ett läromedel och en tävling för årskurs 4–6 om att upptäcka och uppskatta natur. Vinsten är en resa till en av Sveriges 29 nationalparker och tio finalister blir en del i en utställning om barns tankar om naturskydd på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

  • Skogens förmåga att dämpa klimatförändringen ifrågasätts

    Huruvida skogar tar upp eller släpper ut koldioxid tycks vara en mer komplicerad fråga än forskarna har trot, enligt en ny avhandling från SLU. När flöden av koldioxid mättes i olika typer av skogar gick resultaten på tvärs mot flera vedertagna uppfattningar. Både produktions- och urskogar gav t.ex. ifrån sig relativt stora mängder koldioxid till atmosfären under stora delar av mätperioden.

  • Viktigt med hygien och kyla för ätfärdiga sallader

    N​ästan var tionde matsallad kan innehålla smittämnen som kan orsaka sjukdom, enligt Karin Söderqvist vid SLU. Hon har i sin doktorsavhandling funnit att smittämnen i matsallader, förvarade vid 15 istället för rekommenderade 8 grader C, nådde mycket höga halter under hållbarhetstiden. Både handel och konsumenter måste därför vara medvetna om betydelsen av hygien och rätt förvaringstemperatur.

  • Växtgeners innersta avslöjas med nobelprismikroskopi

    En ny studie visar att utvecklingen av blommans ståndare i modellväxten backtrav sker genom en samtidig aktivering av gener som ligger nära varandra på växtens kromosomer. Forskarna, från KTH, SciLifeLab och SLU, har funnit att regleringen av genernas aktivitet verkar bero av förändringar i hur cellens s k kromatin är organiserat. De har använt en ny typ av högupplösande mikroskop.

  • Aptitreglerande hormon styr flyttfåglars mellanlandningar

    Varje år stannar miljarder flyttfåglar längs sina långa resor för att fylla på sina fettdepåer. Syftet med dessa stopp – att vila och tanka energi – är självklar. Hittills har det dock varit okänt vilka fyiologiska signaler som får fåglarna att flyga vidare. Nu visar forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet att den vidare flyttningen påverkas av det aptitreglerande hormonet gherlin.

  • Björnförekomst påverkar vargens jakt på älg

    I Skandinavien har både vargens och björnens dödande av bytesdjur som älg undersökts noggrant i flera olika studier. Gemensamt för dessa studier är att de hittills har genomförts i områden där dessa båda arter inte har påverkats av varandras närvaro. I en ny studie från SLU analyseras data från områden i både Skandinavien och Nordamerika där både varg och björn lever sida vid sida.

  • SLU får bidrag för forskning kring svår vetesjukdom

    En ny, mycket allvarlig vetesjukdom sprider sig i Europa, rapporterar forskningstidskriften Nature. På Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finns vetelinjerna där man nyligen har karaktäriserat gener med resistens mot det nya hotet. Ett nytt forskningsbidrag möjliggör nu överförandet av resistensgenerna till vetesorter som är anpassade för olika klimat- och odlingsbetingelser världen över.

Visa mer