Centering on South Africa’s Hluhluwe-iMfolozi Park, the book “Conserving Africa´s Mega-Diversity in the Anthropocene” (Cambridge University Press) synthesizes a century of insights from the ecology and conservation management of one of Africa’s oldest protected wildlife areas.
De många skarvarnas stora konsumtion av mindre fisk inverkar på populationerna av främst abborrartade fiskar och karpfiskar, enligt Maria Ovegårds doktorsavhandling från SLU. Genom att minska skarvarnas födosök vid områden där fisk ansamlas och växer upp, t.ex. där laxsmolt släpps ut, skulle fiskpopulationerna kunna skyddas, och problemen för fisket minskas, menar hon.
När skogslandskapets intressenter, t.ex. skogsägare, renägare och turismnäringen, tillsammans analyserar olika framtidsscenarier kan dialogen underlättas. Jägmästare Julia Carlsson har använt scenarioanalys i sitt doktorsarbete vid SLU och betonar att diskussionerna kring landskapets användning är viktiga för att öka förståelsen för varandras perspektiv, speciellt på den lokala nivån.
Universitetsdjursjukhuset vid SLU (UDS) har nu två nya europeiska specialister i bilddiagnostik, Diplomates in European College of Veterinary Diagnostic Imaging (DipECVDI), Jessica Ingman och Tove Nielsen.
SLU medverkar sedan många år på Eurohorse i samband med hästtävlingar på Gothenburg Horse Show. I år visar och berättar forskare och studenter om hur hästens beteende kan tolkas med hjälp av en pulsmätare. Det som pågår inuti hästen är inte alltid tydligt på utsidan.
Universitetsdjursjukhuset (UDS) har fått ännu en specialist i stordjurskirurgi. Milósz Grabski är nu Diplomate of the European College of Veterinary Surgery (Dip. ECVS), vilket innebär att UDS har två av de i Sverige totalt åtta europeiska diplomates i stordjurskirurgi.
En betydande mängd giftigt bly från blykulor deponeras i vävnaden hos skjutna älgar, vilket kan påverka både människors hälsa men också asätare som äter slaktrester. Genom att byta till kopparkulor, skulle jägare kunna eliminera en betydande källa till blyexponering hos människor och asätare, visar forskning från bl a Sveriges lantbruksuniversitet.
I marken finns oftast stora mängder hoppstjärtar av en mängd arter, och dessa har en viktig roll i näringsomsättningen. Ekologer har länge frågat sig varför markdjurssamhällen ofta är så oväntat artrika. En ny avhandling från SLU ger den troliga förklaringen – i jord som ser homogen ut finns en rad småskaliga skillnader som erbjuder djuren en mängd olika ekologiska nischer.
Nu lanseras Gilla naturen, ett läromedel och en tävling för årskurs 4–6 om att upptäcka och uppskatta natur. Vinsten är en resa till en av Sveriges 29 nationalparker och tio finalister blir en del i en utställning om barns tankar om naturskydd på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Huruvida skogar tar upp eller släpper ut koldioxid tycks vara en mer komplicerad fråga än forskarna har trot, enligt en ny avhandling från SLU. När flöden av koldioxid mättes i olika typer av skogar gick resultaten på tvärs mot flera vedertagna uppfattningar. Både produktions- och urskogar gav t.ex. ifrån sig relativt stora mängder koldioxid till atmosfären under stora delar av mätperioden.
Nästan var tionde matsallad kan innehålla smittämnen som kan orsaka sjukdom, enligt Karin Söderqvist vid SLU. Hon har i sin doktorsavhandling funnit att smittämnen i matsallader, förvarade vid 15 istället för rekommenderade 8 grader C, nådde mycket höga halter under hållbarhetstiden. Både handel och konsumenter måste därför vara medvetna om betydelsen av hygien och rätt förvaringstemperatur.
En ny studie visar att utvecklingen av blommans ståndare i modellväxten backtrav sker genom en samtidig aktivering av gener som ligger nära varandra på växtens kromosomer. Forskarna, från KTH, SciLifeLab och SLU, har funnit att regleringen av genernas aktivitet verkar bero av förändringar i hur cellens s k kromatin är organiserat. De har använt en ny typ av högupplösande mikroskop.