Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Nya SLU-professorer föreläser i Uppsala

    Vid SLU installeras i år nio nya professorer. Torsdag den 30 mars håller de sina installationsföreläsningar i Ultuna utanför Uppsala. Föreläsningarna handlar om fisk, kött, mjölk och framtidsgrödor, om djursjukvård, och om mark och landskap. De kan även kan följas på webben.

  • Genmodifierad växt tar upp mer organiskt kväve från jord

    Modellväxten backtrav tar upp organiskt kväve från marken, trots att dess rötter inte bildar symbios med mykorrhizasvamp. Det visar en ny SLU-ledd studie, som även visar att växter kan ta upp organiskt kväve i konkurrens med mikroorganismer i jorden, vilket tidigare har ifrågasatts. Grödor skulle alltså kunna modifieras så att de blir mer effektiva på att använda organiskt kväve som näringskälla.

  • Utvärderingar av EU:s landsbygdsprogram får liten praktisk betydelse

    EU:s landsbygdsprogram har utvärderats regelbundet sedan de infördes år 2000, men utvärderingarna har inte haft någon nämnvärd inverkan på de nya programmen. En viktig orsak till detta är att många utvärderingar har kvalitetsbrister, ofta på grund av bristfälliga dataunderlag. Det visar en ny rapport från AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan Lunds universitet och SLU.

  • Allmänheten stöder mer blandskog för att motverka klimatrisker

    Klimatförändringarna förväntas öka risken för stormskador och insektsangrepp i svenska skogar, men det finns motåtgärder. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet har undersökt vilka åtgärder som har stöd hos allmänheten. Det visade sig att det finns stor acceptans för att skapa en mer varierad skog och ta bort angripna träd, men inte för att använda bekämpningsmedel.

  • Pelletsbränslens klimatnytta har beräknats

    Biobränslen betraktas ofta som koldioxidneutrala i klimatberäkningar, men klimatnyttan kan variera betydligt. Det visar en avhandling från SLU. Att använda pellets från energiskog på svensk åkermark har t.ex. en kylande effekt på jordens temperatur, medan användning av pellets från avverkningsrester har motsatt effekt. Samtidigt är båda dessa bränslen betydligt bättre för klimatet än fossilt kol.

  • Attityder till arbete med juverhälsa ska undersökas

    Juverinflammation (mastit) är en av de vanligaste orsakerna till att svenska mjölkkor behandlas med antibiotika. Nu ska en grupp SLU-forskare ta reda på hur svenska mjölkbönder arbetar för att förebygga mastit i besättningarna. Beslutfattande, attityder och motivation ska undersökas av experter inom psykologi, ekonomi och husdjursvetenskap i det tvärvetenskapliga projektet Ljuva juver.

  • SLU på Tio i topp-rankning

    Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hamnar på tio i topplistan när organisationen Times Higher Education (THE) rankar världens små universitet. SLU hamnar på en niondeplats totalt, och på en sjätteplats sett till europeiska universitet.

  • Pressinbjudan: Grönska och ljudkvalitet i närmiljön

    Fredag 10 mars, kl 12.40 – 16.40, Alnarpsgården, SLU Alnarp Symposium om ljud- och grönkvaliteters betydelse för stress/välbefinnande och arbetskvalitet. Pågående forskning och metodutveckling för trädgårdsrehabilitering och restorativa kvaliteter på kunskapsintensiva arbetsplatser presenteras. Utredare från miljödepartementet informerar om utredning om införande av ekologisk kompensation

  • New book on famous South African wildlife park

    Centering on South Africa’s Hluhluwe-iMfolozi Park, the book “Conserving Africa´s Mega-Diversity in the Anthropocene” (Cambridge University Press) synthesizes a century of insights from the ecology and conservation management of one of Africa’s oldest protected wildlife areas.

  • Skarvar påverkar både fisk och fiske

    ​De många skarvarnas stora konsumtion av mindre fisk inverkar på populationerna av främst abborrartade fiskar och karpfiskar, enligt Maria Ovegårds doktorsavhandling från SLU. Genom att minska skarvarnas födosök vid områden där fisk ansamlas och växer upp, t.ex. där laxsmolt släpps ut, skulle fiskpopulationerna kunna skyddas, och problemen för fisket minskas, menar hon.

  • Skogliga scenarier gynnar den lokala diskussionen

    När skogslandskapets intressenter, t.ex. skogsägare, renägare och turismnäringen, tillsammans analyserar olika framtidsscenarier kan dialogen underlättas. Jägmästare Julia Carlsson har använt scenarioanalys i sitt doktorsarbete vid SLU och betonar att diskussionerna kring landskapets användning är viktiga för att öka förståelsen för varandras perspektiv, speciellt på den lokala nivån.

Visa mer