Den nordamerikanska vattenpesten är en slingrande vattenväxt som idag är mycket vanlig i Syd- och Mellansverige, och som fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. Kristina Tattersdill från SLU förklarar i sin doktorsavhandling varför växten är så framgångsrik och visar hur den förändrar vattenmiljön där den slår rot.
Om svenska lantbrukare skulle importera genmodifierad soja i stället för soja som inte är det, skulle de samlade miljöeffekterna bli större. Skälet är att den billigare GM-sojan skulle kunna ersätta en stor del av de proteinfodergrödor som odlas på svenska åkrar. Däremot orsakar GM-soja i sig inte mer global uppvärmning och nedsmutsning av färskvatten än icke-GM-soja. Det visar en studie från SLU.
Odlingen av genetiskt modifierade grödor har länge varit en omtvistad fråga inom EU. Nu föreslår en grupp experter inom bioteknik och juridik en mekanism som kan ta udden av de politiska låsningarna i godkännandeprocessen. Varje land bör självt få avgöra om en GM-gröda som klarat EU:s riskbedömning också ska få odlas i landet, är budskapet i en debattartikel i tidskriften Nature Biotechnology.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och norska Høgskolen i Innlandet (INN) har fått finansiering till ett projekt med målet att minska gränsbarriärer för skandinavisk viltförvaltning. Det treåriga projektet som går under namnet Grensevilt har fått finansiering av bl a den regionala EU-fonden Interreg Sverige-Norge. Den totala budgeten är närmare 2,5 miljoner euro.
Under sommaren kunde en ny humleart införlivas med den svenska faunan. Den nya arten, Bombus semenoviellus, var väntad. Den har under senare tid utvidgat sin tidigare utbredning och har nu rapporterats från Öland. Den föreslås få det svenska namnet vitnoshumla.
The United Nations Food and Agriculture Organization (FAO) has asked SLU (The Swedish University of Agricultural Sciences) to lead the way in developing a manual on prudent use of antibiotics in animal husbandry and to conduct courses for animal health personnel in the Balkans, Central Asia and Eastern Europe.
I både Sverige och Spanien minskar arealerna av kulturpräglade eklandskap. Kan bättre kunskaper om hur människor värdesätter dessa trädbärande betesmarker förbättra insatserna för att bevara dem? Det hoppas Pablo Garrido, som nyligen redovisade sina insikter i en avhandling från SLU. Vissa hot är gemensamma i de båda länderna, men förutsättningarna skiljer sig också på viktiga punkter.
FN:s Livsmedels- och lantbruksorganisation (FAO) har bett SLU att leda arbetet med att ta fram en manual hur man reducerar antibiotikaanvändningen i djurhållningen på ett ansvarsfullt sätt samt att genomföra kurser inom området för djurhälsopersonal på Balkan, i Centralasien och i Östeuropa.
Flodpärlmusslan är starkt hotad. Hälften av Sveriges cirka 600 populationer av musslorna saknar idag unga individer och föryngringen har upphört. Forskning vid SLU visar att dammar i våra vattendrag har en negativ inverkan på artens förmåga att föröka sig.
SLU upprättar på regeringens uppdrag ett program för industridoktorander inom livsmedelsområdet. Konkurrensen har varit hård, men nu är beslutet fattat om vilka 15 projekt som går vidare till slutförhandlingar. Av de 15 förslagen ska 10 genomföras som doktorandprojekt vid SLU.
EU-projektet Nextfood har som mål att utveckla och testa nya sätt att jobba med utbildning och innovation inom lantbruksnäringen, med avsikten att bidra till en mer hållbar matproduktion. SLU Alnarp har nu fått drygt 13 miljoner kronor för sin del i projektet.
I vart fjärde svenskt hushåll finns minst en hund eller katt, och djuren har en viktig roll i mångas liv. Trots att vi spenderar avsevärda och allt större belopp på hundar och katter har deras ekonomiska värde varit en till stor del förbisedd fråga. Nu visar SLU att hund- och kattsektorn, lågt räknat, bidrar med sju miljarder kronor till BNP och sysselsätter mer än 8000 personer.
