Nu kan alla som vistas i skogen rapportera in skador på skog och träd via smart mobil eller läsplatta direkt i fält i webbverktyget Skogsskada från SLU. Förhoppningsvis leder det till fler rapporter. I Skogsskada finns information om svampar, insekter, vilt, väderleksförhållanden och annat som kan skada träd i skogar, parker och trädgårdar.
Har du fladdermöss i huset, och bor i Uppland eller i Södermanland? Rapportera in det så har du chansen att bidra till ett forskningsprojekt, och samtidigt få veta lite mer om dina husdjur.
Om strategier för biologisk mångfald bara baseras på sällsynta eller ekonomiskt viktiga arter kan vi missa de arter vi älskar mest. Det visar forskare från SLU och universitetet i Newcastle som studerat brittiska jordbruksfåglar utifrån hur hotade de är, hur mycket ogräsfrön de äter och hur ofta de förekommer i poesi. Utgångspunkten är avgörande för vilka arter som framstår som mest värdefulla.
Välfärdsaspekter har blivit allt viktigare i studier som handlar om djurhållning. Enkla, pålitliga och objektiva mått på djurs välbefinnande är dock en bristvara, men snart kan vi förhoppningsvis använda kors kroppsspråk som mått på deras känslotillstånd. Grunden är lagd av en studie från SLU som visar hur djuren vinklar sina öron, vad de gör med svansen och hur nacken är böjd i olika situationer.
Har vi mycket eller lite skyddad skog i Sverige? Svaret beror delvis på om lågproduktiv skog (impediment) ska räknas med. Nu bidrar forskare från SLU med nya fakta. De har studerat skalbaggar i tallved och visar att impediment inte är lika artrika som obrukad produktiv skog och att de helt saknar vissa rödlistade arter. Skydd av impediment tycks alltså inte kunna ersätta skydd av produktiv skog.
En doktorsavhandling från SLU innehåller de första publiceringarna som visar att syrsor kan födas upp i fångenskap på vissa ogräs och biprodukter från jordbruksprodukter och livsmedel och att enkelmagade djur som grisar (som användes som modell för människor) kan växa bra på en kost som inkluderar syrsor.
Rearing of crickets for human consumption is becoming popular around the world but knowledge on what cricket species that can be farmed and how to keep them in a sustainable way is scarce.
Vid vägrenar, kraftledningsgator och längs med järnvägar finns stora arealer naturmark, som kan bli en viktig resurs för naturvården. Det visar forskare vid bl a Sveriges lantbruksuniversitet i en stor sammanställning av data från hela världen. Med hjälp av rätt skötsel av dessa områden skulle man kunna gynna biologisk mångfald till en relativt liten kostnad.
Det är inte alla ekologiforskare som upptäcker en helt ny art, och ännu mer sällsynt att nära 30 år senare avskaffa den. Men det är precis vad Göran Thor från SLU, har gjort. Med hjälp av genetiska metoder har han tillsammans med forskare från Belgien och Polen visat att blyertslav och gammelekslav är samma art. Trots att de ser helt olika ut, har olika levnadssätt och föredrar olika miljöer.
I år har björkarnas lövsprickning redan hunnit till stora delar av Svealand, vilket är 50 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan. Det visar resultatet från Vårkollen, som genomfördes under Valborgshelgen. Deltagare från hela landet skickade in 8 500 observationer av vanliga vårtecken från mer än 1 500 platser – från Ystad i söder till Abisko i norr.
En invasiv skadegörare på al, algsvampen Phytophthora x alni, befaras sprida sig norrut i Sverige i takt med klimatförändringarna. Följderna kan bli allvarliga, åtminstone för klibbalen, eftersom den inte verkar ha genetiska förutsättningar att anpassa sig. Detta är några av slutsatserna i en ny avhandling från SLU.
Eva Molin har anställts som chef för klinisk kemiska laboratoriet på Universitetsdjursjukhuset vid SLU. Hon kommer senast från SciLifeLab där hon arbetat som vice verksamhetschef med ansvar för personal, budget och verksamhetsutveckling. Eva började sin nya tjänst i april.
