SLU i Alnarp har i samarbete med AF genomfört ett utbildningsprogram för att öka nyanlända akademikers möjligheter till anställning. Programmet ökade deltagarnas kunskap om den svenska trädgårdsbranschen och fungerade som en introduktion till arbete. Erfarenheterna från programmet har nu sammanställts. Flera av deltagarna har via programmet kommit in i anställningar eller praktikplatser.
Allt färre skogsägare bor och verkar där de har sin skog. I takt med att avstånden ökar mellan skogsägare och deras fastigheter förändras skogsägarskapet och nya behov uppstår. Detta ger både nya utmaningar och möjligheter sett ur ett serviceperspektiv. Idag är skogssektorn och dess serviceutbud väldigt starkt präglad av traditioner och specifika förväntningar på skogsägare.
Chronic wasting disease hos hjortdjur är en smittsam och dödlig sjukdom och tillhör en grupp av sjukdomar som innefattar även BSE, scrapie och Creuzfeldt-Jakobs sjukdom. Våren 2016 påvisades det första fallet av avmagringssjuka i Europa hos vildren i Norge. SLU anordnar ett seminarium i Umeå för att sprida information och olika aspekter kring sjukdomen och den pågående övervakningen.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) redovisar ett underskott på 54 miljoner kronor, men eftersom universitetet betar av ett kapitalöverskott på drygt en halv miljard så innebär det att ekonomin är fortsatt stark.
It is well known that natural and semi-natural grasslands are important for biodiversity. But such grasslands also provide us with many other benefits. Swedish scientists have led an international research group that has assessed ecosystem services from grasslands, using Northern Europe and Southern Africa as case studies. Grasslands are important for a.o. the climate, for agriculture, for water.
Att naturliga gräs- och betesmarker är viktiga för biologisk mångfald är välkänt. Men sådana gräsmarker ger oss mycket annat också. Svenska forskare har tillsammans lett en internationell forskargrupp som kartlagt ekosystemtjänster från gräsmarker i Nordeuropa och Sydafrika. Gräsmarker har betydelse för bl a klimatet, för jordbruket, för vattnet i landskapet och inte minst för vår kultur.
Boken varvar reflektioner med konkreta exempel, stärker argumentationen för urban grönska och inspirerar till nytänkande. Den riktar sig till alla som arbetar med planering, projektering och förvaltning av urbana miljöer, och är ett bra sätt för nämnder, beslutsfattare och chefer att få bättre förståelse för vilka möjligheter som finns i dessa miljöer.
Skogen – räcker den? - en film om när förväntningar växer snabbare än träd. Future Forests nya dokumentär beskriver skogens roll när Sverige går i bräschen för att snabbt fasa ut olja och kol.
Vilda djur används både i forsknings- och förvaltningssyfte. Lagstiftningen skiljer på de två kategorierna, vilket påverkar djurskyddet, men också möjligheten att använda insamlad information, konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, i en nypublicerad artikel.
Under vintern har en studie genomförts på SLU och UDS med målet att undersöka vilka effekter halmutfodring har på hästar. En viktig frågeställning var om halm i foderstaten ger upphov till magsår. Den praktiska delen av studien är nu avslutad och preliminära resultat visar att en foderstat som innehåller halm med bra kvalitet inte ger upphov till mer magsår än om halm inte ingår i foderstaten.
Moderna DNA-baserade metoder ger oss en helt ny inblick i samspelet mellan olika arter i naturen. Forskarna kan i detalj avslöja vem som äter vem, vem som pollinerar vilken blomma och vem som lever på vems hud eller fjädrar. Ett temanummer av topptidskriften Molecular Ecology ger en översikt av hur långt forskarna har kommit. Flera av de studier som presenteras har gjorts av forskare på SLU.
Psykisk ohälsa bland unga, drygt 5 000 skolbarn som klassas som så kallade ”hemmasittare”, en befolkning som blir allt äldre och vårdkrävande, nyanlända som har svårt att integreras. Det finns många exempel på grupper som hamnar i utanförskap. Djur och natur kan då fungera som en resurs vid behandling av såväl psykisk som fysisk ohälsa. Det är tema för en konferens i Stockholm 1-2 april.