Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Har du Vårkoll?

    I år verkar det vara ovanligt ovisst om hur långt våren ska ha hunnit när vi kommer fram till valborgshelgen, om drygt en månad. I Vårkollen vill därför Svenska botaniska föreningen och SLU veta hur långt våren kommit i alla olika delar av vårt land. Alla kan agera medborgarforskare genom att gå ut under valborgshelgen (30 april–1 maj) och kolla upp och rapportera en handfull vårtecken.

  • Använd hela växten – nya produkter för klimat och hälsa

    Ett nyligen startat projekt vid SLU i Alnarp kommer att använda delar av växter som i dag ratas för färskvarukonsumtion till att utveckla nya produkter som till exempel kan blandas in i bröd, vegetabiliska biffar, korvar, hamburgare, köttbullar, grytor, gratänger, röror, soppor med mera.

  • Krympande livsmiljöer kan ge ökad konkurrens mellan torsk och skrubbskädda i Östersjön

    Torsk och skrubbskädda är två bottenlevande nyckelarter i Östersjön. Alessandro Orio vid SLU har undersökt hur arternas utbredning förändrats de senaste 40 åren. I sin avhandling visar han att dessa arter idag är mer koncentrerade till samma områden i södra Östersjön, vilket ökar konkurrensen om föda. Detta kan ha bidragit till torskens dåliga kondition under de senaste årtiondena.

  • Brunare och varmare sjöar ger mindre mängd fisk

    Klimatförändringar leder till att sjöar blir både varmare och brunare. Det påverkar ekosystemet – och fiskproduktionen. I en ny studie visar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet att fiskar i varma sjöar ofta är yngre och mindre än i kallare sjöar och att fiskar växer sämre i bruna sjöar. Detta kan leda till lägre produktion av fisk i svenska sjöar.

  • Nya SLU-professorer föreläser i Uppsala

    Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Fredagen den 22 mars håller fem av dessa öppna och webbsända installationsföreläsningar i Uppsala. De handlar om fiskars genetik, mikroorganismer som orsakar skada på växter, ekonomi kring jordbruk, miljö och naturresurser samt landsbygdsutveckling, miljöförvaltning och genderfrågor.

  • Sveriges träd utgör ryggraden för den biologiska mångfalden – invasiva skadegörare utgör ett allt större hot

    Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. Gran, tall och ek hyser mer än tusen arter vardera visas i ny sammanställning från ArtDatabanken SLU. På grund av invasiva trädsjukdomar på alm och ask riskeras fortlevnaden för ett hundratal arter som är knutna till dessa trädslag. Även arter som blåbär och röllika är viktiga som värdväxter.

  • Släppmingel för Tidskriften STAD nr 24: Vad hände efter Rosens röda matta?

    Vlora Makolli deltog i det uppmärksammade dialogprojektet Rosens röda matta i Malmö. Varför engagerade hon sig? Hur ser hon idag på möjligheten att vara med och påverka sin stad? Vlora Makolli är gäst när Tidskriften STAD släpper sitt nummer om medborgarengagemang på Form/Design Center den 12 mars. Hon intervjuas av Caroline Dahl, verksamhetsledare på tankesmedjan Movium som ger ut STAD.

  • Rått kött till hunden kan vara en risk för ägaren

    Att mata hundar med rått kött har blivit något av en trend, men det finns risker med detta. Det obehandlade kött som säljs som hundmat innehåller ofta mycket bakterier, enligt en ny undersökning. Hundar som just ätit sådant kött bör inte få slicka folk i ansiktet, skriver forskarna. Dessutom bör hundar inte utfodras med sådant kött i hushåll med spädbarn eller människor med nedsatt immunförsvar.

  • Fåglarna kommer allt tidigare, eller?

    Nu när det blev varmt i stora delar av landet redan i februari, har säkert många uppmärksammat de första vårtecknen, inte minst att flyttfåglar börjat återvända till våra breddgrader. Nu ska Fågelkalendern kartlägga om flyttfåglarna kommer tidigare på våren och lämnar landet senare på hösten genom att samla in fågelobservationer med hjälp av en ny mobil-app.

  • Brittiska konsumenter förlorare vid brexit – men lantbrukarna kan tjäna på utträdet

    När Storbritannien lämnar Europeiska unionen påverkas både lantbrukare, konsumenter och skattebetalare, framförallt i Storbritannien. Konsumenterna där kan räkna med högre matpriser, medan lantbrukarna kan få bättre betalt för det de producerar. Hur stora omfördelningarna blir beror på hur det slutliga avtalet om utträde ser ut.

  • SLU i topp tre i universitetsrankning

    Sveriges lantbruksuniversitet rankas som ett av världens tre bästa universitet inom ämnesområdena jord- och skogsbruksvetenskap. Det är organisationen QS som nu släpper World University Ranking-listan för år 2019. I kategorin Agriculture & Forestry toppas listan av Wageningen-universitetet i Nederländerna följt av Davis i Kalifornien, USA och därefter alltså SLU.

Visa mer