Träffa SLU:s avgångsstudenter, nyckelpersoner i framtidens hållbara organisationer och företag. På Thesis Day 29 maj berättar studenterna om sina examensarbeten vid posterutställningar och miniseminarier i Alnarp och i Uppsala.
Nära 40 procent av det svenska nötköttet produceras med hjälp av köttraskor, som inte mjölkas. Under vintern, innan de kalvar och sedan släpps på bete med sina kalvar, har dikorna oftast fri tillgång på ensilage. Mikaela Jardstedt från SLU har undersökt hur man tar fram ett tillräckligt magert vinterfoder åt korna, så att de inte blir onödigt feta. Ett lovande foder är ensilerad rörflen.
Vilken typ av symbios som är vanligast mellan trädrötter och svampar eller bakterier i en viss region styrs av klimatfaktorer. Det visar en ny kartläggning som bygger på uppgifter som samlats in från över 1 miljon provytor jorden runt. Studien tyder också på att framtida klimateffekter på mykorrhiza kan komma att hämma skogstillväxten i kalla klimat.
Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Fredagen den 24 maj håller tre av dessa öppna och webbsända installationsföreläsningar i Umeå. Föreläsningarna handlar bland annat om läkemedelsrester som passerar reningsverken och påverkar vattenlevande organismer, om kunskap och beslutsstöd som behövs att uppnå ett hållbart skogsbruk samt om nya tekniska innovationer i skogsbruket.
En film om den svenska skogens roll i klimatomställningen knep i går guldet vid den internationella filmfestivalen World Media Festival i Hamburg. “Skogen - räcker den?” tilldelades första pris i klassen miljödokumentärer. Filmen handlar om hur förväntningarna på den svenska skogen växer snabbare än skogen själv, när Sverige ställer om till en grön bioekonomi.
Maria Stenberg har utsetts till ny platschef för Sveriges lantbruksuniversitet i Skara. Hon efterträder Margareta Stigson som går i pension.
ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet lanserar en ny webbapplikation under välkänt namn. Nya Artfakta används för svensk naturvård, artbestämning och artobservationer. Där bygger experter och naturintresserade en kunskapsbank om den artskatt som finns i Sverige. Tiotusentals personer rapporterar varje år artobservationer och bilder från Sveriges natur till Artfakta via Artportalen.
Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras och att minska matsvinnet i alla led är en av tre åtgärder som är avgörande för att hålla klimatpåverkan inom gränserna för vad jorden klarar av. Nu har forskaren Ingrid Strid med kollegor vid SLU formulerat tio rekommendationer till beslutsfattare för hur Sverige kan minska matsvinnet.
Det finns mycket storspigg i Östersjöns utsjö. Det visar den första storskaliga kartläggningen av hur mycket storspigg det finns i Östersjön. Med tanke på artens snabba expansion och betydelse för Östersjöns ekosystem, rekommenderar forskarna att storspigg inkluderas i framtida övervakningsprogram och att den beaktas vid förvaltningen av Östersjöns ekosystem och fiske.
Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktion på land. En rapport i fjol menade att denna miljöåtgärd är ineffektiv och att stöd innebär slöseri med samhällets resurser. En ny rapport från SLU hävdar tvärtom att musselodling kan vara en både viktig och kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön, tack vare ny teknik som ger betydligt större skördar.
Hur skapar vi en effektiv och konsumentdriven köttproduktion? Det kommer att diskuteras under del två av seminarieserien ”Det digitala djuret”, i Uddevalla den 8 maj.
Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Fredagen den 10 maj håller fem av dessa öppna och webbsända installationsföreläsningar i Alnarp. Föreläsningarna handlar bland annat om hur övergivna industriområden kan omvandlas till platser för allmänheten, bekämpning av skadegörare med nytto-organismer, stadslandskapets styrning och förvaltning och naturliga biostimulanter som ger större skörd.
