SLU Grogrund är ett av SLU:s särskilda uppdrag från regeringen. I samverkan mellan akademi och näringsliv byggs ett virtuellt kompetenscentrum upp för svensk växtförädling, som ska bidra till en ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela Sverige. Den 4 september inviger landsbygdsminister Jennie Nilsson SLU Grogrund tillsammans med SLU:s nya rektor Maria Wedel Knutson på SLU i Alnarp.
Svenskarna är matintresserade - men vet för lite om matens miljö- och klimatpåverkan. Den kunskapen vill Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) förbättra, och utvecklar tillsammans med Högskolan i Skövde (HS) ett dataspel om mat och miljö för att testa på lärare och elever på gymnasiet.
Den isländske ryttaren och tränaren Eyjólfur Ìsólfsson blir från 1 september 2019 adjungerad professor i ridkonst vid SLU. Professuren har särskild koppling till islandshästridning.
Drygt 350 pedagoger och planerare möts i Jönköping den 29–30 augusti 2019 för djupdykning i utomhuspedagogik. Programmering med hopprep, digitala verktyg utomhus och skolans roll för en social, ekologisk och ekonomiskt hållbar framtid genomsyrar snart Jönköpings skogar. Plats: Elmiamässan, Jönköping. Föreläsningar ger nationella och internationella perspektiv, över 30 workshops hålls utomhus
Den svenska livsmedelssektorn behöver hitta lösningar på ett antal viktiga framtidsfrågor. Som svar på detta behov har SLU inrättat ett sektorsråd där ett antal viktiga aktörer kan föra en långsiktig gemensam dialog. Fokus ska ligga på möjligheterna att utnyttja rådgivning för att stärka svensk livsmedelsproduktion. Detta är en åtgärd i linje med Sveriges nya livsmedelsstrategi.
Kan ridhästar ha ett naturligt asymmetriskt rörelsemönster som inte orsakas av smärta? Detta kan vara svårt att avgöra när det gäller vissa ridhästar som rör sig asymmetriskt trots att ryttarna upplever dem som friska. I en ny studie visade det sig att rörelsemönstret hos sådana hästar inte påverkades av antiinflammatorisk behandling, men det gick inte att utesluta att vissa av dem ändå hade ont.
Det svenska klimatet blir varmare och blötare. Nu visar en studie från bl a SLU hur växtligheten har reagerat på förändringarna. Med hjälp av historiska data har forskarna sett att floran i ökande grad består av arter som gynnas av de nya förhållandena. Under 1900-talet steg medeltemperaturen med ungefär 1,5 grader och nederbörden har ökat med ungefär tio procent. Hur har det påverkat växter ?
Djur används på många olika sätt inom turism – som nöje, transportmedel eller något att betrakta, avbilda, jaga, hjälpa eller umgås med. Djuren blir en del av en upplevelse, men hur ser vi på djuren och vilket ansvar har vi för dem när vi är en del av den djurbaserade turismen? Och hur upplever djuren sin situation? Dessa frågor avhandlas vid ett symposium vid SLU i Uppsala 27-28 augusti.
På lördag, 24 augusti klockan 10-16 arrangeras kunskapsfestivalen Matologi på Norra Latins skolgård i Stockholm. Scenprogram, utställningar och aktiviteter om mat, hälsa och hållbarhet dukas upp av forskningsplattformen SLU Future Food . Temat är matsvinn. I fokus står forskningen, men det handlar även om politik och trender, produktion och konsumtion, matlagning och överlevnadskonst.
Många små turistorter i Sydeuropa saknar möjlighet att återvinna de mängder av plast, papper och matavfall som turismen genererar, och istället hamnar avfallet på soptippar. Ett stort EU-projekt har kartlagt svinnet, och testat olika sätt att minska det. En viktig pusselbit var en matsvinnsvåg som utvecklats av SLU-forskaren Mattias Eriksson. Bättre kunskap gör det lättare att förebygga svinnet.
Bevarandeplaner för skyddade områden beaktar inte i tillräcklig utsträckning de negativa ekologiska avtryck som vägar och järnvägar gör. Det visar en studie som undersöker hur fågelskyddsområden påverkas av infrastrukturen.
I en ny studie har forskare vid SLU jämfört hur växters energi- och näringsinnehåll påverkas av att djur betar markerna året om jämfört med om man klipper dem en gång i månaden. Studien visar att energi- och proteininnehållet i växterna är högre om de betas än om de klipps och att energi- och proteininnehållet från de betade områdena ökar med åren.
