Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Viktigt lyssna på djurägarnas syn på skyddsåtgärder mot rovdjur

    Vad tycker de som ska skydda sina tamdjur mot rovdjur? Funkar åtgärderna för dem? Tror de att de är effektiva? Ann Eklund har undersökt vad fårägare, fäbodbrukare, jägare med hund, renskötare och sällskapshundsägare tycker. Hon har sett att det kan finnas många orsaker till att tamdjursägare inte vill använda en åtgärd – allt från att den inte fungerar i vardagen till att de finner den oetisk.

  • Utökat samarbete i Norden för kunskapsbyggande om biologisk mångfald

    Finland ansluter till det svensk-norska samarbetet för att utforska flercelliga djur, växter och svampar. Under onsdagen skrev Sverige, Norge och Finlands miljöministrar under en överenskommelse om samarbete till nytta för den biologiska mångfalden i Norden. Samarbetet fokuserar på dåligt kända arter, artgrupper och ekosystem och ska bidra till ökad kunskap om deras status och insatsbehov.

  • Röd tallstekel växte bättre på älgbetade tallar

    Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – ändå vet vi ganska lite om hur de samspelar med varandra. I en nytänkande studie har SLU tillsammans med Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Tyskland undersökt hur älgars bete påverkar insekten röd tallstekel. Det visade sig att älgarnas betande kunde leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor.

  • Svenskt jordbruk kan utnyttja kapital och sidoverksamheter mer effektivt

    Effektiviteten i jordbruksverksamhet kan variera mellan olika regioner. För att se om det finns utrymme att öka effektiviteten har forskare undersökt skillnaderna i effektivitet mellan svenska län. Det största förbättringsutrymmet visade sig finnas i utnyttjandet av kapitalutrustningen. Även effektiviteten i verksamheter som utövas vid sidan av jordbruk kan förbättras.

  • Skogsbränder kan öka risken för sorkfeber

    Stora skogsbränder kan leda till ökad spridning av sjukdomar som bärs av gnagare, såsom viruset som orsaker sorkfeber. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.

  • Forskare varnar: extremväder och naturkatastrofer är också hot mot pollinatörer

    Att pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel och brist på lämpliga livsmiljöer har uppmärksammats, men vi måste också tänka på de hot som extremväder och naturkatastrofer kan utgöra – inte minst för att sådana fenomen väntas bli vanligare i vårt framtida klimat. Det menar två forskare som har gått igenom den litteratur som finns inom området.

  • Mångmiljonprojekt ska studera hur syrebrist påverkar fisken i Östersjön

    Ett internationellt forskarteam har fått nästan elva miljoner kronor för att studera vilka effekter syrebrist har på fisk och födovävar på tre olika platser i världen: i Östersjön, Lake Erie och Mexikanska golfen. Stigande vattentemperaturer och övergödning gör att hypoxi – syrebrist – som är kopplad till klimatet blir allt vanligare. I projektet undersöks fiskarnas ”kemiska loggböcker”.

  • Upphandling med fokus på djur och hälsa

    Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid Sveriges lantbruksuniversitet, håller ett heldagsseminarium om upphandling och inköp med fokus på folkhälsa och djurvälfärd, den 24 oktober i Uppsala.

  • Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket?

    En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Dagens skogspolitik anger att produktions- och miljöaspekter ska väga lika och frågan är hur en god naturvård ska kunna upprätthållas om produktionen ökas. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vilka vägval som är möjliga och hur dessa kan komma att påverka naturvårdsåtgärdernas effektivitet.

  • Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”

    Märkning av livsmedel bör kombineras med spridning av kunskap om vad orden i märkningstexten betyder. Det gäller inte minst termen ”bioteknik”. I en nyligen publicerad studie kunde forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet se att ordet ”bioteknik” på förpackningar med fisk skapar en osäkerhet kring detta livsmedel bland konsumenterna.

  • Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv

    Nära 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd utnyttjas maximalt. En stor del av den vildfångade fisken går till djurfoder, vilket inte är hållbart. Därför har SLU och Axfoundation initierat ett projekt som ska ta fram ett hållbart och cirkulärt fiskfoder. För att säkerställa att fisken blir god och säljbar ingår även Restaurang- och hotellhögskolan samt näringslivsaktörer och kommuner.

  • Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster

    Att minska övergödningen är ett viktigt mål för att förbättra Östersjöns miljö, men en minskad övergödning får också effekter: för fisk och för fiske. En ny studie visar att en minskad övergödning skulle gynna abborre, men missgynna gös. Genom att koppla de ekologiska resultaten till fiskarternas ekonomiska värde så visar forskarna att minskad övergödning skulle innebära vinster för fritidsfisket

Visa mer