Varje år sätts ca 1,7 miljoner odlade lax- och öringsungar ut i svenska älvar, smolt som är av naturen ”genetiskt märkt” från födseln. Genom att göra DNA-analyser av avelsfisken kan man följa avkommans resa ut i havet och tillbaka till hemälven. Nu vill forskare vid SLU bygga upp stamtavlor för lax och öring som kan förbättra avelsarbetet och öka kunskapen om både odlad och vild lax och havsöring.
2017 blev SLU:s campus Ultuna först i Sverige med att få Green Flag Award. Nu får SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Akademiska Hus utmärkelsen för tredje året i rad och visar därmed att de prisbelönta grönområdena fortsätter att utvecklas. I år tilldelas Ultuna Campus på nytt Green Flag Award – ett bevis över det lyckade samarbetet mellan SLU, markentreprenören och Akademiska Hus
Den 11 december anordnas vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala ett heldagsseminarium om hundsmuggling och hur den kan stoppas.
Värnande av biologisk mångfald påtalas tydligt i två av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, men detta speglar inte den fulla nyttan av denna mångfald. En genomgång av forskningslitteraturen visar att biologisk mångfald kan bidra till uppfyllandet av samtliga mål, antingen direkt eller indirekt.
1994 bildades Avdelningen för agrarhistoria vid SLU och i samband med detta etablerades även agrarhistoria som ämnesdisciplin. Avdelningen för agrarhistoria är unik i Sverige med den enda professuren i ämnet och den genomsyras av tvärvetenskaplig forskning där humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap möts. Utöver forskning bedriver även avdelningen undervisning och landskapsvård.
Katters höftledshälsa är inte särskilt väl undersökt. En ny studie från SLU, med fokus på rasen maine coon, visar att höftledsdysplasi är ärftligt och vanligare hos större katter. Studien visar också att avelsarbetet inom det svenska hälsoprogrammet effektivt minskar förekomsten av höftledsdysplasi inom rasen. Studien tydliggör att avel mot större katter också ökar risken för höftledsdysplasi.
Sveriges lantbruksuniversitet deltar i lanseringen av en manual vars syfte är att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållning. Arbetet med att skriva manualen är ett uppdrag från FAO till SLU där professorerna Susanna Sternberg-Lewerin och Ulf Magnusson har lett en arbetsgrupp med ett tiotal internationella experter, däribland svensk expertis från Jordbruksverket och SVA.
Naturvägledning handlar om att använda naturupplevelser för att öka människors kunskap och engagemang, och stärka deras relationer till naturen. Idag lanseras en ny bok som lyfter naturvägledningens potential och inspirerar till mer och ännu bättre upplevelser i Nordens natur- och kulturlandskap. Boken har tagits fram av SLU Centrum för naturvägledning i samarbete med nordiska kollegor.
Vad tycker de som ska skydda sina tamdjur mot rovdjur? Funkar åtgärderna för dem? Tror de att de är effektiva? Ann Eklund har undersökt vad fårägare, fäbodbrukare, jägare med hund, renskötare och sällskapshundsägare tycker. Hon har sett att det kan finnas många orsaker till att tamdjursägare inte vill använda en åtgärd – allt från att den inte fungerar i vardagen till att de finner den oetisk.
Finland ansluter till det svensk-norska samarbetet för att utforska flercelliga djur, växter och svampar. Under onsdagen skrev Sverige, Norge och Finlands miljöministrar under en överenskommelse om samarbete till nytta för den biologiska mångfalden i Norden. Samarbetet fokuserar på dåligt kända arter, artgrupper och ekosystem och ska bidra till ökad kunskap om deras status och insatsbehov.
Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – ändå vet vi ganska lite om hur de samspelar med varandra. I en nytänkande studie har SLU tillsammans med Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Tyskland undersökt hur älgars bete påverkar insekten röd tallstekel. Det visade sig att älgarnas betande kunde leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor.
Effektiviteten i jordbruksverksamhet kan variera mellan olika regioner. För att se om det finns utrymme att öka effektiviteten har forskare undersökt skillnaderna i effektivitet mellan svenska län. Det största förbättringsutrymmet visade sig finnas i utnyttjandet av kapitalutrustningen. Även effektiviteten i verksamheter som utövas vid sidan av jordbruk kan förbättras.