Nyhetsarkiv

  • Skogsbränder kan öka risken för sorkfeber

    Stora skogsbränder kan leda till ökad spridning av sjukdomar som bärs av gnagare, såsom viruset som orsaker sorkfeber. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.

  • Forskare varnar: extremväder och naturkatastrofer är också hot mot pollinatörer

    Att pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel och brist på lämpliga livsmiljöer har uppmärksammats, men vi måste också tänka på de hot som extremväder och naturkatastrofer kan utgöra – inte minst för att sådana fenomen väntas bli vanligare i vårt framtida klimat. Det menar två forskare som har gått igenom den litteratur som finns inom området.

  • Mångmiljonprojekt ska studera hur syrebrist påverkar fisken i Östersjön

    Ett internationellt forskarteam har fått nästan elva miljoner kronor för att studera vilka effekter syrebrist har på fisk och födovävar på tre olika platser i världen: i Östersjön, Lake Erie och Mexikanska golfen. Stigande vattentemperaturer och övergödning gör att hypoxi – syrebrist – som är kopplad till klimatet blir allt vanligare. I projektet undersöks fiskarnas ”kemiska loggböcker”.

  • Upphandling med fokus på djur och hälsa

    Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid Sveriges lantbruksuniversitet, håller ett heldagsseminarium om upphandling och inköp med fokus på folkhälsa och djurvälfärd, den 24 oktober i Uppsala.

  • Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket?

    En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Dagens skogspolitik anger att produktions- och miljöaspekter ska väga lika och frågan är hur en god naturvård ska kunna upprätthållas om produktionen ökas. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vilka vägval som är möjliga och hur dessa kan komma att påverka naturvårdsåtgärdernas effektivitet.

  • Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”

    Märkning av livsmedel bör kombineras med spridning av kunskap om vad orden i märkningstexten betyder. Det gäller inte minst termen ”bioteknik”. I en nyligen publicerad studie kunde forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet se att ordet ”bioteknik” på förpackningar med fisk skapar en osäkerhet kring detta livsmedel bland konsumenterna.

  • Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv

    Nära 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd utnyttjas maximalt. En stor del av den vildfångade fisken går till djurfoder, vilket inte är hållbart. Därför har SLU och Axfoundation initierat ett projekt som ska ta fram ett hållbart och cirkulärt fiskfoder. För att säkerställa att fisken blir god och säljbar ingår även Restaurang- och hotellhögskolan samt näringslivsaktörer och kommuner.

  • Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster

    Att minska övergödningen är ett viktigt mål för att förbättra Östersjöns miljö, men en minskad övergödning får också effekter: för fisk och för fiske. En ny studie visar att en minskad övergödning skulle gynna abborre, men missgynna gös. Genom att koppla de ekologiska resultaten till fiskarternas ekonomiska värde så visar forskarna att minskad övergödning skulle innebära vinster för fritidsfisket

  • Långsamma muskler ger godare griskött hos en koreansk lantras

    I Sydkorea finns en unik lantrasgris som är känd för sitt röda, marmorerade och goda kött. Nu har ett internationellt forskarlag visat att grisen har en genvariant som inte finns hos moderna grisraser. Genen påverkar muskelvävnadens fiberuppuppbyggnad, och ger grisen mer långsamma muskelfibrer.

  • Livet på jorden ska kartläggas i storslaget EU-projekt

    Tomas Roslin från SLU har tillsammans med två andra forskare fått ett bidrag på över 135 miljoner kronor. Pengarna går till ett storslaget projekt som ska kartlägga livet på jorden. Vi behöver veta hur artsamhällena ser ut i dag och hur de förändras. Först då kan vi arbeta riktigt effektivt för att skydda den biologiska mångfalden. Bidraget kommer från Europeiska forskningsrådet.

  • Färre yngel dör i laxsjukdomen M74

    Förekomsten av förökningsstörningen M74 hos Östersjöns laxkullar har sjunkit. Det visar den sammanställning av miljöövervakningsdata från sju svenska laxälvar som Sveriges lantbruksuniversitet gjort. I år var i genomsnitt sju procent av laxkullarna drabbade, jämfört med den höga dödligheten på 39 procent som observerades 2017.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU på Mynewsdesk

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av Mynewsdesk och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs Mynewsdesks Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Mynewsdesks Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att Mynewsdesks Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Okej