Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en ny studie, publicerad i Nature, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar. Forskarna betonar samtidigt att det är helt klarlagt att havsförsurning har många andra mycket negativa effekter.
Var en lax lever ute till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den fötts och växt upp i. Det visar en ny studie av forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Fish Biology.
Sjukdomar som sprids av djur riskerar att öka om den biologiska mångfalden minskar. Detta samband gäller på flera olika geografiska nivåer. En del sjukdomar sprids mellan djur och från djur till människa. Något som reglerar smittans omfattning är hur många arter som finns i ett område – den biologiska mångfalden. När det finns konkurrens mellan arter minskar ofta smittspridningen.
Oklarheter om vilket inflytande medborgardialoger kan ha på beslut i omstridda frågor leder inte sällan till konflikter. Martin Westin från SLU har studerat hur samhällsplanerare hanterar maktrelationer med medborgare i sådana dialoger. I sin avhandling beskriver han fyra olika synsätt på makt, och lanserar en ”begreppsfamilj” som kan användas i såväl utbildning som i praktisk planering.
Mjölkkor har stor kulturell och ekonomisk betydelse i Rwanda, som strävar efter att förbättra barns näringsförsörjning genom säkrad tillgång på mjölk. Merparten av mjölken produceras dock av småbönder med enstaka kor, och bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är påtagliga problem. Om detta, och om möjliga motåtgärder, handlar en ny avhandling från SLU.
I Sverige finns 144 olika älgförvaltningsområden. För att en adaptiv förvaltning ska fungera framgångsrikt krävs att människorna som utgör förvaltningen har bästa förutsättningar att hantera de utmaningar som uppstår, menar Sabrina Dressel, SLU, som tillsammans med kollegor från Umeå universitet och Lunds universitet undersökt förvaltarnas egna upplevelser av anpassningsförmåga.
SLU delar varje år ut utmärkelsen Årets SLU-alumn till en tidigare student som skapar förutsättningar för en hållbar, levande och bättre värld. Utmärkelsen går i år till Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.
I en ny undersökning uppger strax under 40 procent av restaurangcheferna att de har begränsat intresse för att ändra restaurangens matinköp för miljöns och klimatets skull. Istället efterlyser de en attitydförändring hos sina gäster.
Det är vitmossorna som bygger upp torvmarkerna. De binder mängder av kol och är viktiga för klimatet och naturens vattenreglering. Nu publiceras den fjärde och sista boken som knyter ihop presentationen av bladmossor i bokverket Nationalnyckeln. Sverige med sina tusen arter av mossor är ett riktigt ”mossland” och kan för en gångs skull tävla med tropikerna i artrikedom.
Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst, enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan. Studien är gjord av SLU-forskaren Håkan Jönsson.
De senaste tjugo åren har torskarna i östra Östersjön börjat må allt sämre och många torskar är idag extremt magra. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet bekräftar nu en av de teorier som framförts: syrebristen i havet bidrar till torskarnas dåliga kondition och kan ha en direkt påverkan på torskens hälsa.
Nu finns nya uppgifter tillgängliga om skogstillståndet för en femtedel av Sveriges skogsmark. De digitala kartorna som går under namnet Skogliga Grunddata, finns antingen att ladda ner, eller att titta på i ett webbgränssnitt. Det har aldrig varit enklare för den enskilde skogsägaren att ta fram uppgifter om t ex virkesförråd och trädhöjder på sin fastighet.
