Runt om i landet finns hobbyodlare som med stor möda försöker få fram fina och goda jordgubbar. En forskargrupp från SLU vill ta vara på engagemanget och lanserar en jordgubbs-app där odlare kan identifiera och rapportera in observationer av olika arter i jordgubbslandet. Målet med denna medborgarforskning är att ta fram bättre odlingsråd för svenska trädgårdar, bl.a. när det gäller skadegörare.
SLU Grogrund startar ett projekt för att utveckla nya rapssorter som ska bidra till att det högvärdiga proteinet som rapsen innehåller ska kunna användas i högre grad, både i livsmedel för människor och som foder till djur.
I Sverige behöver vi öka vår självförsörjning av livsmedel och producera en större andel av det vi konsumerar inom landet. Dessutom behöver vi ta tillvara en större an
Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet, när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen. Växternas blomning respektive lövsprickning har kommit långt norrut i år, jämfört med för 100 år sedan, men jämfört med de senaste fem årens vårkollar, så blev det ganska nära medel.
Den stora minskningen av arealen naturbetesmark och äng under de senaste 200 åren utgör ett hot mot alla de växter som behöver ett öppet landskap. Det är känt sedan tidigare att vägkanter kan vara en viktig livsmiljö för dessa växter, och ju äldre vägarna är desto bättre, visar en ny studie från SLU och Stockholms universitet.
Om svampsjukdomen askskottsjuka slår ut Sveriges askbestånd skulle en rad insekter, lavar, svampar och mossor drabbas hårt. Av de 483 arter som på olika sätt lever på ask bedöms 115 vara så beroende av ask att de löper risk att dö ut om askarna försvinner i Sverige. Det visar forskare från SLU i en ny studie, och de menar att det är mycket viktigt att ta hand om ask-individer med viss resistens.
29 april stävar R/V Svea ut på SPRAS: en expedition som samlar in data om sill och skarpsill i Östersjön. Forskare vid SLU passar på att utveckla fiskeriundersökningen till en modern ekosystemundersökning genom att komplettera expeditionen med bland annat seglande drönare, fågelräkningar och spigganalyser. Den utökade datainsamlingen ska ge en helhetsbild av hur Östersjöns ekosystem fungerar.
Med vårtemperaturer redan i januari kom många vårtecken extremt tidigt i år. Sedan har vädret varierat, med rekordmycket snö i Riksgränsen, kyliga stormar och slutligen vårvärme igen. Hur har växterna reagerat på denna galna vår? Svenska Botaniska Föreningen uppmanar nu allmänheten landet runt att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.
Antalet rödlistade arter i Sverige har ökat. Det visar analysen av nya rödlistan för Sverige som SLU Artdatabanken publicerar idag. Men det finns även arter som det har gått bättre för. Fem viktiga budskap från Rödlista 2020 tas upp i pressmeddelandet: Påverkansfaktorer, Situationen i havet, Många fågelarter minskar, Låg andel skyddad natur i södra Sverige, Invasiva främmande arter.
Jubilarers samarbete fortsätter för att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie under 2020! Andra filmen har temat ”Inför sommaren”. Förberedelserna inför växtsäsongen påbörjas långt i förväg för många av kommunens medarbetare. Titti Olsson, Tankesmedjan Movium vid SLU och chefredaktör för Tidskriften STAD, samtalar med trädgårdsmästare John Taylor.
Klassrum med himlen som tak - positiva effekter när barn och undervisning flyttar ut
Den 22 april publiceras Rödlistade arter i Sverige 2020 som tas fram av SLU Artdatabanken. Redan nu kan vi berätta att fåglar är en organismgrupp som utmärker sig. Antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent i den nya rödlistan. Några arter som har kommit in på rödlistan på grund av minskande populationer är gråkråka, skrattmås, björktrast och rödvingetrast.
En vanlig metod vid inventering av skygga arter, bland annat snöleoparden, är att placera ut rörelseaktiverade kameror. Men metoden är inte så pålitlig som man tidigare har trott, enligt en ny studie. I genomsnitt identifierades snöleoparden fel på vart åttonde fotografi, vilket ledde till en betydande överskattning av populationen. Vissa arter kan alltså vara mer hotade än man tidigare trodde.