Fladdermöss ska kartläggas med frivilligas insatser
I ett nytt medborgarforskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Uppsala ska fladdermössens aktivitet kartläggas med allmänhetens hjälp.
-
-
Kan mångbruket rädda glesbygden?
Kan mångbruk rädda glesbygden? Dokumentärfilmen ”Guld och gröna skogar?” är en resa genom skogslandet där vi träffar företagarna som satsar på skogens mjuka värden.
-
Pandareservat i icke-traditionella livsmiljöer kan underlätta bevarandet
Skyddade områden som skapas för att värna hotade djurarter kan i själva verket vara hinder för bevarandet, om livsmiljön och födan är för ensidig. Det hävdar ett internationellt forskarlag, som bl.a. använder jättepandan som exempel. I en ny artikel ifrågasätter de synen på pandan som utpräglad bambuspecialist och efterlyser nya reservat med mer varierade livsmiljöer och ett bredare utbud av föda.
-
Så sparar älgen energi om vintern
För att spara energi om vintern sänker älgen både hjärtrytm och kroppstemperatur kraftigt. Det visar en ny studie där forskare utrustade älgar med sensorer och GPS-halsband för att för första gången kunna mäta älgars fysiologiska variationer över ett helt år. Studien är gjord inom ett samarbete mellan SLU och norska Høgskolen i Innlandet.
-
SLU i brett samarbete för biologisk mångfald
Ta fram ny kunskap om artutdöende, satsa på forskning om biologisk mångfald som samhällsfråga, verka för ökat naturskydd, motverka illegal handel med hotade arter. Det är exempel på löften som elva svenska organisationer, däribland CBM och Artdatabanken vid SLU, avgav till Internationella naturvårdsunionen för två år sedan. Nu berättar de hur löftena från respektive organisation har uppfyllts.
-
Naturvårdspriset 2020 för arbete med att öka biologisk mångfald i odlingslandskapet
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2020 går till Helena Allard för hennes arbete för att öka den biologiska mångfalden på Svenskt Sigill-gårdar. Odlarna kan nu enkelt välja att göra rätt och tusentals åtgärder kommer att genomföras under de närmaste åren. Prisutdelningen skedde i Ultuna kunskapspark på Sveriges lantbruksuniversitets campus i Uppsala i samband med biologiska mångfaldens dag 22 maj.
-
Trädkronorna skyddar livet i skogen från den globala uppvärmningen
Trädkronornas kylande bladverk skyddar livet i skogen från extrema temperaturer och påverkar dessa arters anpassning till den globala uppvärmningen. Och om skuggan försvinner tar arterna som bor där skada. Det visar en internationell studie som publicerats i tidskriften Science. I studien redovisas de första konkreta uppgifterna om hur uppvärmningen i skog skiljer sig från den på öppna ytor.
-
Lantbrukares tankar om ändrade förutsättningar och om framtiden i ny rapport
I en ny rapport, ”Sveriges förändrade lantbruk: lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden”, redovisas en intervjustudie med 40 lantbrukare från tre olika svenska jordbruksregioner. Nu bjuder författarna in till ett digitalt diskussionsmöte kring rapporten och kring lantbrukets förutsättningar i Sverige i framtiden. Mötet sker den 29 maj kl 14–15.
-
Biprodukter kan ersätta spannmål och soja i mjölkkornas kraftfoder
När mjölkkor utfodras med mycket spannmål och bönor som komplement till vallfoder äter de mer potentiella livsmedel än vad de producerar i form av mjölk. Men om man ersätter spannmål och bönor med biprodukter, såsom betfiber, drank, rapsmjöl och kli, så producerar korna mycket mer livsmedel än vad de äter. Det visar Johanna Karlsson i en doktorsavhandling från SLU.
-
Tidig harpestprognos med hjälp av infekterade djur fångade av pärlugglor
Utbrott av harpest upptäcks ofta först när människor insjuknar. Då är det ofta för sent att försöka begränsa smittspridningen eller förvarna sjukvården. En smart lösning skulle kunna vara att utveckla tidiga prognoser som bygger på smittade djur som fångas och lagras av pärlugglor under häckningen. Det hoppas ett forskarlag som har visat att pärlugglan gärna inriktar sig på just smittade djur.
-
Blandade åsikter om klimatmärkning av livsmedel bland konsumenter
Klimatmärkning är ett styrmedel som kan användas för att påverka konsumenters inköp av livsmedel. Enligt en ny studie från SLU och Lunds universitet tycks de flesta konsumenter inte ha något emot klimatmärkning av köttprodukter. En tredjedel vill dock inte alls veta hur klimatet påverkas av inköpen, och somliga undviker aktivt klimatmärkningen för att slippa känna att de borde ändra sitt beteende.
-
Ökad lokal anpassning och samverkan framgångsrecept för älgförvaltning
För att skapa förutsättningar för en viltförvaltning som balanserar olika intressen, minimerar konflikter och möjliggör ett långsiktigt hållbart nyttjande av vilt och andra naturresurser krävs ökad lokal anpassning och samverkan. Det visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet.
Visa mer
Loading...