Grisarna har det bättre i Sverige jämfört med genomsnittet i Europa. När svenskt griskött utvärderas från ett socialt hållbarhetsperspektiv och jämförs med andra länder är det i stället grisproducenten som ligger sämst till. Det visar forskare från SLU i den första sociala livscykelanalys som har gjorts av ett svenskt livsmedel.
Svampen rotticka, som orsakar rotröta, är det svenska skogsbrukets värsta skadegörare. En ny avhandling från SLU identifierar flera gener i gran som bidrar till resistens mot rotröta. Förhoppningen är att de kan användas som markörer för att enkelt kunna skilja ut motståndskraftiga individer i framtiden, vilket skulle kunna bespara skogsnäringen miljardbelopp.
Fyra nya sorter presenteras i Grönt Kulturarv-sortimentet.
SLU har tecknat avtal med Lindholmen Science Park AB om samverkan inom AI Innovation of Sweden från den 23 september 2020 till och med den 31 december 2021.
Avtalet innebär att SLU blir partner i AI Innovation, ett svenskt nationellt centrum för utvecklande av artificiell intelligens (AI). Därigenom blir SLU del av en viktig och spännande teknikutveckling nationellt och internationellt, och får
Svalor äter inte fisk. Trots det har tillgången på fisk i havet en central betydelse för en av Europas största kolonier av hussvalor; den på Stora Karlsö utanför Gotland. En ny studie visar hur havsfåglarna – och deras spillning – utgör motorn i ett kretslopp mellan det marina livet under ytan och det lokala ekosystemet på land.
Hur upptäcker man en låggradig hälta hos hästar? Och på vilket ben är hästen egentligen halt? Det har veterinär Emma Persson Sjödin studerat i en doktorsavhandling inom veterinärmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Populärvetenskap vid SLU i Skara 21 till 26 september. Under Smedjeveckan, som i år är helt digital, visar vi filmer som avhandlar smittor mellan djur och människor, markvetenskap, att avverka skog för mer betesmark, rådgivning i landsbygdsbranschen, om att bli klimatsmart nötköttsproducent och Green Valleys – en utvecklingsplattform samt ett webbinarium om hästfolk och attityder.
Jubilarers samarbete fortsätter för att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie under 2020! Fjärde filmen har temat Historiska perspektiv. Titti Olsson, Tankesmedjan Movium vid SLU och chefredaktör för Tidskriften STAD, samtalar med Malmös tidigare stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson, Eivor Bucht, professor emerita vid SLU, och Edit Ugrai, tidigare stadsträdgårdsmästare i Alingsås och Kumla.
Årets mottagare av SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser har nu utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Jan Stenlid. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Magnus Appelberg, medan förtjänstmedaljen i silver går till universitetslektor Marie Rhodin. Mårten Carlsson-priset tilldelas universitetslektor Margareta Emanuelson.
Under flera år efter den stora branden i Muddus nationalpark 2006 har forskare från SLU studerat hur skalbaggssamhället har förändrats. Det visade sig att hotade och brandberoende skalbaggar fortfarande hittades i brandområdet mer än ett decennium efter branden.
Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar, och det påverkar livet i vattnet. Sannolikt kommer dessa förändringar att ge oss sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag, och därför en minskad produktion av fiskbiomassa. Den slutsatsen drar Renee van Dorst i en doktorsavhandling från SLU.
Forskare från SLU har i ett unikt samarbete med forskargrupper över stora delar av Arktis avslöjat stora förändringar i insektssamhällena. Genom att jämföra regioner som har värmts upp snabbare med regioner som förblivit svalare har de påvisat förändringar bland Arktis viktigaste rovdjur - små parasitsteklar. Dessa förändringar återspeglar sig även i mängden uppätna växter.
