SLU etablerar tvärvetenskaplig forskning om AI och skog
Ett anslag från WASP-HS ger SLU möjligheten att etablera en ny tvärvetenskaplig forskningsinriktning för att utröna möjligheter och utmaningar med AI-teknik inom skogsbruket.
-
-
Storsatsning ska ge fler studenter på skogsutbildningar
SLU satsar stort på att stärka intresset för skog hos unga. Basen i satsningen är ett digitalt, forskningsbaserat läromedel som lanseras på Sveriges gymnasieskolor hösten 2021. Det är Ljungbergsfonden som investerar i projektet, som ska ge fler sökande till skogsutbildningar.
-
Campus Ultuna får Green Flag Award för fjärde året i rad
År 2017 blev Sveriges lantbruksuniversitets campus Ultuna först ut med att få Green Flag Award i Sverige. Nu får SLU och Akademiska Hus utmärkelsen för fjärde året i rad och visar därmed att de prisbelönta grönområdena fortsätter att utvecklas.
-
Kan synskadade hundar hjälpa människor att se?
Stargardts sjukdom och Bardet-Biedls syndrom är exempel på obotliga, ärftliga sjukdomar som drabbar näthinnan och leder till synnedsättning eller blindhet hos människor. Nu visar Suvi Mäkeläinen att dessa sjukdomar också drabbar labrador- och golden retriever-hundar. Resultaten kan leda till bättre hälsa hos hundar, men också till utveckling av nya behandlingar för både hundar och människor.
-
Gränsöverskridande förvaltning och forskning om vilt fortsätter i Grensevilt 2
Nu förlängs det svensk-norska samarbetet om en utökad samordning av viltförvaltning över gränserna. SLU och Høgskolen i Innlandet (INN) har i samarbete med länsstyrelserna i Dalarna och Värmland och motsvarande myndigheter i Norge fått finansiering av Interreg Sverige-Norge. Grensevilt 2 bygger på det uppmärksammade projektet Grensevilt, men ska även studera effekter av vindkraft på vilt.
-
Räcker fisken åt både fiskare och fåglar?
Naturens resurser är begränsade. Fisken i havet är ett välkänt exempel; fiskar vi för mycket idag blir det mindre kvar i morgon. Inom fiskeriförvaltningen försöker man beräkna vad som är ett hållbart fiske ur produktionsperspektiv, där människans behov prioriteras. Det synsättet behöver breddas anser en forskargrupp som studerat hur väl målen i dagens fiskeriförvaltning matchar bevarandemålen för
-
Skogsskador – inte bara älgens fel
Skogsskadorna väger tungt när det beslutas hur många älgar som ska skjutas och var. Ny forskning från SLU visar att mängden tall och mängden andra hjortdjur också måste tas med i beräkningen, tillsammans med antalet älgar, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt.
-
Mark Marissink blir ny chef för SLU Artdatabanken
Från årsskiftet blir Mark Marissink ny chef på SLU Artdatabanken. Han efterträder Lena Sundin Rådström som slutade vid Artdatabanken i februari. Mark Marissink kommer närmast från Naturvårdsverket, där han senast har arbetat som biträdande avdelningschef på Miljöanalysavdelningen.
-
Växt- och husdjursforskarnas gensax-verktyg får Nobelpris
Vid SLU finns många forskare som arbetar med det genredigeringsverktyg, ”gensaxen”, som i år belönas med årets Nobelpris i kemi. I en nyligen utgiven populärvetenskaplig SLU-skrift beskrivs växtförädlingens och djuravelns historia, från jordbrukets början för mer än 10 000 år sedan till dagens molekylära arbete med bl.a. CRISPR-Cas9.
-
Vinnare korad i SM i nedbrytning
För första gången har SM i nedbrytning arrangerats. Arrangörerna SLU RådNu och LRF ville sätta fokus på hur våra jordar mår och intresset var stort, tävlingen lockade över 400 deltagare. Efter två månader i jorden har 800 tvättlappar grävts upp och dokumentation samt reflektioner skickats in till tävlingskansliet och nu har en vinnare korats.
-
Social livscykelanalys värderar produktionen av svenskt griskött
Grisarna har det bättre i Sverige jämfört med genomsnittet i Europa. När svenskt griskött utvärderas från ett socialt hållbarhetsperspektiv och jämförs med andra länder är det i stället grisproducenten som ligger sämst till. Det visar forskare från SLU i den första sociala livscykelanalys som har gjorts av ett svenskt livsmedel.
-
Resistensgener i gran ger hopp i kampen mot rotröta
Svampen rotticka, som orsakar rotröta, är det svenska skogsbrukets värsta skadegörare. En ny avhandling från SLU identifierar flera gener i gran som bidrar till resistens mot rotröta. Förhoppningen är att de kan användas som markörer för att enkelt kunna skilja ut motståndskraftiga individer i framtiden, vilket skulle kunna bespara skogsnäringen miljardbelopp.
Visa mer
Loading...