Nu finns Sverige representerat i iNaturalist, det globala nätverket för naturälskare som vill dela och diskutera fynd av arter. SLU Artdatabanken som har lång erfarenhet av att hantera artobservationer ansvarar för den svenska noden. Den 20 maj lanseras iNaturalist.Se, en sajt anpassad för svenska förhållanden.
Bred kunskap om vilka gener som ger motståndskraft mot växtsjukdomar är en nyckel i förädlingen av friskare grödor. Genetiska markörer som kan användas för att testa om veteplantor är resistenta mot svartpricksjuka har nu tagits fram i ett stort svenskt forskningsprojekt, och används redan i kommersiell växtförädling. Om detta och om andra delprojekt handlar ett öppet webb-seminarium den 28 maj.
Dålig tandhälsa, i form av bland annat tandsten och tandlossning, är vanligt bland svenska hundar och störst är problemen i vissa småvuxna raser. Och väldigt få hundägare borstar tänderna på hunden varje dag. Det visar Karolina Enlund i sin doktorsavhandling, som bygger på en stor enkätstudie riktad till såväl hundägare som personal på djurkliniker.
Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet. Under tre veckor i augusti 2021 kan utvalda privatpersoner få bedriva provfiske efter hummer samtidigt som SLU:s eget provfiske pågår. Projektet heter LOBSERVE.
Var finns Sveriges mest inspirerande naturvägledning? I september kommer CNV att utnämna Årets naturvägleding 2021 – aktiviteter, verksamheter och personer som gör extraordinära insatser och bidrar till att utveckla naturvägledningen i Sverige. Fram till 10 augusti kan man nominera naturvägledning som man upplevt eller själv tagit fram.
SLU Future Forests dokumentärfilm ”Guld och gröna skogar?” har vunnit silver vid den internationella filmfestivalen World Media Festival 2021 i Hamburg.
Regional jordbruksforskning för norra Sverige, RJN, startade 1996 och förlängs nu i ännu ett nytt avtal 2021–2023. I forsknings- och utvecklingsprogrammet samarbetar SLU och näringslivspartners för att främja livsmedelsproduktionen i det norrländska lantbruket.
I avsnittet ”Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk?” på ekofakta.se har Epok i samarbete med ett antal forskare sammanställt den senaste forskningen om en rad aspekter på ekologiskt lantbruk. Nu vill vi välkomna till ett webbinarium den 19 maj där vi presenterar Ekofaktas innehåll och syfte. Vi presenterar ett axplock från forskningssammanställningarna följt av en paneldiskussion.
Med den nya Target-N-algoritmen, en kvävefördelningsmodell för satellitdata, blir det lättare att optimera kvävegödslingen för Sveriges spannmålsproducenter. En bättre kvävefördelning på fälten ger ökade skördar med högre kvalitet och minskad risk för liggsäd och utlakning. Den första versionen av modellen lanseras nu, lagom till årets intensiva växtodlingssäsong
Nästan 12 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från ungefär 2 300 medborgarforskare under Vårkollen 2021. Blomningen respektive lövsprickningen (björk) har kommit ungefär lika långt norrut i år som vid tidigare Vårkollar, men jämfört med observationer som gjordes för 100 år sedan har de kommit en bra bit längre norrut.
Det behövs nytänkande och ännu smartare lösningar för att möta framtidens hållbarhetsutmaningar. För att bidra till nya innovationer i skogs- och livsmedelskedjorna har SLU Umeå och Sparbanksstiftelsen Norrland instiftat ett pris – bästa innovationen belönas med 50 000 kronor. I juryn finns representanter med lång och bred erfarenhet inom de gröna näringarna och entreprenörskap.
En studie om Europas skogsbruk gjord av forskare vid EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum som publicerades i fjol, ifrågasätts nu av 33 europeiska forskare, varav fyra från svenska universitet. I en ny artikel visar de att metodfel vid användning av satellitdata ledde till felaktiga resultat i den tidigare studien. Bland annat överskattades avverkningsvolymerna i Europa med en faktor tio.
