Annika Bergman, vd för Hushållningssällskapet Halland, har tilldelats utmärkelsen Årets SLU-alumn. Efter lantmästarexamen vid SLU 1992 har hon haft ett starkt engagemang när det gäller de gröna näringarna. Hon får utmärkelsen då hon genom att dela med sig av sin gedigna erfarenhet av företagsledning och utveckling har lyft ledarskapsfrågor till glädje och nytta för många.
Hur mår landets djurägare och hur ser de på hot, brott och kritik mot sin djurproduktion? I en ny rapport från SLU och KTH speglas tillståndet. Bland företagare som drabbats är det särskilt de yngre som mår dåligt och som tappat framtidstro och förtroende för samhällets stöd. När familjen påverkas av hot och kritik mot verksamheten försvinner motivationen för att fortsätta producera livsmedel.
Inom hästavel kan urval för rörlighet ha ökat andelen anlagsbärare för den dödliga sjukdomen ”Warmblood Fragile Foal Syndrome” (WFFS). Föl som har anlaget för WFFS i dubbel uppsättning är inte livsdugliga och aborteras eller måste avlivas direkt efter födseln. Andelen anlagsbärare är högre än förväntat för ett dödligt anlag.
Siljansfors försökspark i närheten av Mora har mätt snödjupet ända sedan år 1922, samma år som det första Vasaloppet kördes. Det genomsnittliga snödjupet den 1 mars har bara minskat från 43 cm till 38 cm under alla dessa år. Försöksparken är en del av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och används för skoglig fältforskning.
Sociala tjänstehundar och deras förare arbetar med "hundunderstödda insatser" inom bl.a. skola, vård och omsorg. En ny rapport belyser dessa hundteams arbete och hur det kan påverka hundarnas välfärd, samt lyfter otydligheter i regelverk som kan påverka insatsen. Författarna ger även rekommendationer som de anser behöver införas för att kvalitetssäkra verksamheten och trygga hundarnas välfärd.
Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten från fyra svenska städer visade för en tid sedan att varianten omikron hade konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022. En fördjupad analys visar nu hur omikronvarianten BA.2, som dominerar i Danmark, spred sig i Sverige under veckorna efter nyår. Städerna i den nya studien är Stockholm, Malmö, Uppsala, Örebro, Umeå och Kalmar.
Kolförrådet i de mest intensivt brukade boreala skogslandskapen ökar, medan det är relativt oförändrat i mindre intensivt brukade skogar. Där har förlusterna av kol vid skogsbränder istället varit betydande. De slutsatserna dras i en internationell forskningsrapport som analyserar inrapporterade data till FN:s klimatråd från länderna i det ”norra barrskogsbältet” under åren 1990–2017.
Rosor, pelargoner, popplar och jordgubbar avhandlas när Programmet för odlad mångfald släpper fyra nya böcker om de kulturarvssorter som bevaras i Nationella genbanken i Alnarp.
I böckerna berättar de som var med om hur växterna samlades in genom nationella upprop och inventeringar, samt presenterar de enskilda sorterna med deras specifika egenskaper och historia. Det är en kunskapsskatt
Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten visar att halterna har ökat kraftigt på mycket kort tid. Dessutom hade varianten omikron konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022 - i Umeå, Uppsala, Örebro och Kalmar. Det visar färska resultat från det miljöepidemiologiska centrumet SEEC.
Hur rätten att utnyttja olika marker bestämdes bland samer i Sverige från mitten av 1500-talet fram till slutet av 1700-talet beskriver två SLU-forskare i en ny bok. Berättande källor och domstolsprotokoll från Lulesamiskt område visar hur rättigheter knutna till jakt, fiske och renbete förändrades i takt med att en jakt- och fiskeekonomi övergick till att bli allt mer präglad av renskötsel.
Mångfaldsrika naturbetesmarker är beroende av att det finns lantbrukare med nötkreatur, får och hästar som hävdar dessa marker. Nu finns en rapport som belyser möjligheterna att öka arealen naturbetesmarker, men också hindren. Stöd, rationalisering, betalningsvilja för naturbeteskött och omgivningens attityder till jordbruk och djurhållning är några av de frågor som tas upp i rapporten.
Att minska utsläppen från transporter och matkonsumtion kan förutsätta kraftiga prishöjningar, och välfärdsförluster för dem som får bära kostnaderna. Att öka inlagringen av motsvarande mängd kol är billigare och kan möta mindre motstånd, och bör därför vara en viktig komponent i framtida klimatstrategier. Den slutsatsen drar två SLU-forskare i en ny studie.
