Planterade lövträd kan ersätta mycket av gran och tall. Vägen till ett genombrott för snabbväxande lövträd öppnas genom ett forskningsprojekt på 110 miljoner kronor. – Vi ser helt nya möjligheter för lövskogen. Inom en någorlunda nära framtid tror jag vi kommer att få se tusentals hektar planterad lövskog, vilket är något helt nytt för skogsbruket, säger professor Urban Nilsson.
I gamla spannmålssorter kan det finnas värdefulla egenskaper som har gått förlorade i moderna sorter. Nu har ett SLU-lett forskarlag identifierat gener som ger resistens mot svartpricksjuka och mjöldagg i en stor samling gamla höstvetesorter. De genetiska markörer som har tagits fram kan användas fritt av växtförädlare, för att snabbare ta fram nya sorter med ett minskat behov av bekämpningsmedel.
Odlad lax som rymt från nätkassar i havet vandrar upp i västsvenska vattendrag där de parar sig med lokal vild lax. Den nypublicerade studien, som genomförts av svenska och norska forskare, tyder på att genetisk påverkan från odlad lax längs svenska västkusten förekommer på samma nivåer som i norska laxvattendrag vilket på sikt riskerar artens överlevnadsförmåga.
Många smågnagare och jordlöpare gillar att äta ogräsfrön och det har vi nytta av i jordbruket. Ny forskning på SLU visar att dessa fröätare kan minska populationen av ogräs – i det här fallet renkavle. Även om lantbrukaren använder kemiska och mekaniska metoder för att bekämpa ogräsen är fröätarna ett viktigt komplement.
Om vi sköter vägkanterna rätt kan de bli bättre livsmiljöer för de växter, fjärilar och humlor som har fått minskat utrymme i landskapet när hagar och ängar försvunnit. Det gäller särskilt lågtrafikerade vägar, enligt en ny avhandling från SLU. Vägar med hög trafik innebär en risk för till exempel bosökande humledrottningar. Också kraftledningsgator har stor potential för naturvården.
Sedan drygt tio år är djursjukskötare ett legitimationsyrke som kräver tre års högskoleutbildning. Nu har den första doktorsavhandlingen inom ämnet djuromvårdnadsvetenskap lagts fram vid SLU. Avhandlingen, som har skrivits av Anneli Rydén, handlar om omvårdnad och anestesivård.
Kommuner och regioner skulle kunna dra betydligt större nytta av lantgårdar inom social omsorg, utbildning, sjukvård, alternativa arbetsuppgifter och integration. Om detta, och om hur verksamheterna bör organiseras för att få till ett långsiktigt hållbart samarbete mellan svenska lantgårdar och samhället, handlar en ny rapport från SLU.
SLU Centrum för naturvägledning (CNV) har utnämnt Årets naturvägledning 2021. Äventyrsgruppen på Miljöverkstan Flaten och Utbildningsplats skärgården vinner var sin kategori. Pristagarna har fokuserat på att öka ungas kunskap om naturen och att inspirera med naturupplevelser. Utöver detta delades två hedersomnämnanden ut.
Trädgårdspionjären Ulla Molin utvecklade och förnyade det gröna kulturarvet och fortsätter att vara en viktig inspiratör. Nästa års stipendium till Ulla Molins minne delas ut den 29 maj 2022 på Sofiero slott och slottsträdgård i Helsingborg. Nätverket Swedish Gardens, Tankesmedjan Movium vid SLU och Höganäs kommun efterlyser förslag på stipendiater senast den 31 januari.
Nu avslöjas mer detaljer om vattnets väg i landskapet. Med hjälp av artificiell intelligens och nya modeller har Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med Skogsstyrelsen tagit fram heltäckande dikeskartor för Sverige. Dikeskartorna har många användningsområden. De underlättar till exempel vid klimatanpassning av översvämningskänsliga områden och vid restaurering av torvmarker.
Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i synen på växtförädling, enligt en ny studie från SLU. Män är i allmänhet mer positiva både till konventionell växtförädling och modern genteknik. Yngre personer är dessutom mer positiva till genetisk modifiering än äldre. Inställningen till förädling av växter är viktig, om sorter anpassade till framtida klimatförhållanden ska kunna utvecklas.
Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. Idag står tusen sådana äpplefröplantor i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen med den bitterhet som behövs vid cidertillverkning.
